- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
60

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnny Roosval: Uppsala—Gotland—Vadstena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Johnny Roosval

ty jag har beräknat höjd till bredd i mittskeppet som 3 till 1 eller
tre kvadrater på varandra. Jag följer modernaste stilen i
Frankrike, jag har samma höjdproportioner som katedralen i Reims!»

Etienne lekte med siffrorna, men det var dock nästan rätt
vad han sade. I Paris räknade man domens längd med
inner-mått som var hundra parisiska dubbelalnar, nota bene
med bortseende av kapellkransen i öster. I Uppsala räknade man
i yttermått och inklusive kapellen och strävpelarna, men så räknat
blir det verkligen just tvåhundra svenska alnar, vilket också
är ungefär samma distans som de parisiska hundra
dubbelalnarna eller etthundranitton meter. Vad han sade om
höjdpropor-tionerna är absolut rätt: Notre Dame är på den punkten
gammalmodig i jämförelse med Uppsala. Vad beträffar att ha gjort
ritningarna, så borde han sagt: delvis bearbetat och utfört i detalj
de sedan omkring 1260 föreliggande, av en äldre för oss okänd
fransman utförda grundläggande ritningarna.

Stenhuggarn och Vitriarius lyssnade med respekt på
byggnadschefens stolta svada och sporde vad det nu skulle bli härnäst
efter midsommarhelgen att göra i bygget. »Ingenting för oss»,
svarade Etienne, mulnande, »ingenting för oss, högre
konstför-vanter; härnäst blir det bara tegelmurning, själv packar jag in
och reser hem.» De båda andra hade sitt beslut för sig.
Gotlänningen visste besked. »Ingenstans», berättade han för Vitriarius,
»är så mycket fint kyrkobygge i gång som på Gotland och där
behöver man icke frukta några härsklystna katedralmästare som
Etienne. På Gotland finns hundra kyrkor, så fina som katedraler,
men små och hanterliga, och där kan en stenhuggare vara
stenhuggare och arkitekt på en gång!» »Men», invände Vitriarius, »är
icke Gotland fullt av tyska konstnärer?» — »Det har så varit,
men tyskheten är på återtåg. Först var det en tysk som regerade
i glasmålningsverkstaden i Visby. Nu har i stället kommit
engelsmän från domkyrkobygget i Linköping. Men jag har sport att
engelsmännen just nu rest till en annan marknad och att
verkstaden åter behöver nya krafter.»

Alltså vandrade man ned i S:t Eriks gränd. Där stod ytterligare
en fransman och förgyllde mantelspännet på en stenmadonna,
som domprosten beställt att stå som ett skyddshelgon för
dom-trapptornet på en pelare. »Kom med till Gotland, trère Ymagier,
broder bildhuggare!» ropade de två vännerna var på sitt språk.
»Du är just det som saknas på Gotland. Gotlänningarna kan

60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1947/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free