Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnny Roosval: Uppsala—Gotland—Vadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
U ppsala—Gotland—Vadstena
Glas är ömtåligt. Där hjälpte icke allmogens respekt för vad de
gamle gjort eller köpt — under århundraden skakade stormarna
sönder blyfogningarna. Hörsnerutorna har räddats genom musealt
ingripande. De finns nu i Gotlands Fornsal. En kyrka har dock
lyckan att bevara i egna fönster ett nästan fullständigt garnityr
av glasmålningar för koret. Det är Lye, och förklaringen till Lyes
utmärkta konservering är, att en konstälskare på 1840-talet
observerade rutornas sällsynta skönhet och bekostade skyddsnät
för fönsterna. Det var brittiske ministern i Stockholm. Heder
och evärdelig tack till en sådan turist och till engelsk konstkultur.
Lyefönsterna är alster av en yngre engelsk skola. Färgen är
blekare än Hörsnemålningarnas mättade ädelstenar, men
teckningen är mera elegant. Lye ger en föreställning om Linköpings
domkyrka, då denna ännu var »levande». Av allt att döma torde
nämligen Lyemästaren kommit från Linköpingsbygget, som
valen engelsktalande institution på samma sätt som Uppsala var
fransktalande.
Höggotiken i dess renodlade svenska form i landskyrkorna,
vad tog den eljest åt sig av de stora franska och engelska
inflödena i Uppsala, Skara och Linköping? Icke planen, ty svensken
bibehöll den rakslutna rektangelplaneii, men formerna på
muröppningar, spetsbågefönster med rik indelning, ingångar med
högspetsiga gavelrösten och överhuvud prononcerade
höjdpro-portioner. Bland Gotlands många väl konserverade gotiska
helheter kan man grafiskt-tabellariskt precisera, hur vertikaliteten
stiger vid övergången från ung- till höggotik.
I Upplands landskyrkor skapade man rymdförhållanden av
höggotisk lyftning genom att spänna in tunnvalv av trä tätt
under takstolen. Inget dylikt tak är bevarat på sin plats, endast
stommen ovanför de under 1400-talet inbyggda tegelvalven. Det
vore icke omöjligt att genom nybygge rekonstruera ett dylikt
spe-cimen av uppländsk rustik-höggotisk arkitektur. Resultatet skulle
ljusa den möderne åskådarens rymdsinne och ge allmän respekt
för det eget svenska i fastlandets liöggotik.
Gotland var icke det enda vittnesbördet om självständig
konstnärlig skapande förmåga bland svenskarna under impulser av de
stora europeiska strömningarna. I Värmland, t. ex. i Råda kyrka,
är ett kor bevarat med trätak av här omtalade typ, helt prytt med
figurmåleri, daterat 1323. Långhusets interiör tillhör där dock
1400-talet. Läs vidare på sid. 138 om Rådas sköna målningar!
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
