- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
85

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnny Roosval: Uppsala—Gotland—Vadstena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uppsala—Gotland—Vadstena

mått än kalkstenskvadrarna, är det material som passar hans
gigantfantasi. Socklarna får en höjd som en stylobat, fönstren
sitter högt upp och är rätt små, murmassan är hans patos. I
interiören blir kolonnskaften tjocka nästan som i romanska kyrkor,
och bladornamentiken stiliserad och fet ända fram till
fullkomlig kubicitet. Vad kan på svenskt fastland jämföras med denna
starka personlighet? Vi har nyss sett Trefaldighetskyrkans enkla
tegelklumpexteriör. I interiörens pelare uppslukas
knippebildning och knektar av den billiga, grova fyrkantformen. All
tegelarkitektur går samma väg. Men skillnaden från omgivande
epokers tegel är icke så i ögonen fallande. Det ligger i teglets natur
att av sig själv bli en smula »kontragotiskt».

Vi äger en stor höggotisk tegelkyrka i Skåne. Vi kan också
peka på en stor grupp av välvningar ibland Skånes landskyrkor
under kontragotisk tid. Är det rätt att föra in Skåne i
betraktelser över svensk medeltid? Ja, konsthistoriskt rätt, ty Danmarks
och Sveriges konst är mycket nära släkt framför allt under
medeltiden, ja även senare. Dessa skånska valv är mycket låga i
motsats till höggotikens uppåtsträvande rymd. Deras valvribbor har
gärna en bred, tung form. Muralmålningarna har samma tendens
till förenkling, bredd och tyngd som hos Egypticus’ medarbetare.

Höggotiken sammanfaller i mycket med Magnus Erikssons
första lyckosamma konungaskap. Jämförd med denna är
kontra-gotikens skede hårt, blodigt, pestsmittat. Politiskt och
ekonomiskt betryckt. Digerdöden i hela riket, judeförföljelser, förlusten
av Skåne och Gotland. Gotlands utplundring 1361, Lübeckarnas
förkvävande av den svenska handeln, Albrekt av Mecklenburgs
tyska översitteri. Det är ett tidens tecken, att Frälsarens lidande
nu får en särskild uttrycksform, Imago Pietatis = ömkans bild.
I Fide kyrka har en gotländsk målare tecknat denne Kristus med
blödande sår och pinoredskap som symbol för landets olycka.
År 1314 såg den unga Birgitta samme Imago Pietatis i en
drömvision. För övrigt kan alla Birgittas uppenbarelser
dateras till kontragotisk tid och utgör ett stycke vild och makaber
målarkonst, om än icke fixerad med penseln. I Bunge kyrka på
gränsen till nästa konsthistoriska skede står Imago Pietatis som
sydmurens huvudframställning. Ja, denne blodige Kristus är en
tidssymbol, liksom han blev det i England under den olyckliga
Jack Tyler-revolutionen och liksom han ännu en gång blev det
i Sverige under Engelbrektstiden.

85

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1947/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free