- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
108

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilhelm Holmqvist: Den stora döden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fördärvat vatten i Indien, i nejden av det stora havet, och hur
jämmerligt det gått folken i angränsande länder samt hur det
olycksaliga vattnet som ett töcken utbrett sig ända till Ungern,
Albanien och Sicilien. »Kommer det nu även till och med till Sardinien,
så bliver ingen människa där vid liv, och detsamma skall hända
även på alla andra öar och de angränsande (vid havet belägna)
länderna, så snart denna fördärvade havsvind från Indien
kommer dit, och så länge solen står i lejonets tecken. Om innevånarna
i dessa trakter icke använda och åtlyda efterföljande eller
därmed likartade medel och föreskrifter, så förkunna vi dem en
oundviklig död, om annars Kristi nåd icke uppehåller dem vid
liv.» — Därefter följer så en mängd ordinationer om mat och
dryck av bestämda slag och på bestämda tider, om bestämda
tider för sömn m. m. Särskilt ordinerade man brända och
destillerade drycker som betydligt hälsosammare än vatten under
pesttider, och en soppa tillredd med peppar, ingefära och
kryddnejlikor ansågs ha god verkan. Såsom ett annat medel mot
smittofaran rekommenderades elden, särskilt eld av välluktande
träslag. Här i Norden brände man enris.

Det kan inte hjälpas, att man av alla dessa och liknande
ordinationer får en beklämmande känsla av tidens maktlöshet inför
den hemska farsot, som pesten utgjorde, och föga bättre blir
bilden, om man vänder sig till den under medeltiden allt
behärskande kyrkan. Helgonrelikerna och de vackert snidade
bilderna av medeltidens speciella pesthelgon stod i kyrkornas inre,
föremål för tusendens åkallan, men de förblev kalla och stumma.
Bönerna steg mot höjden, offergåvorna hopade sig, och
människorna räddade kanhända sina själar, medan deras kroppar
svartnade under pestens gisselslag.

I Sverige tycks pesten ha farit mest hårdhänt fram i Uppland,
Västergötland, Värmland och på Gotland och härjat särskilt bland
de fattigare lagren av befolkningen, som av naturliga skäl ej hade
samma möjligheter som de besuttna att undvika smittohärdarna.
Hur många människor, som fick sätta livet till, har man ingen
möjlighet att fastställa. Siffror sådana som 25 miljoner för hela
Europa och upp till två tredjedelar av hela vårt lands befolkning
torde vara betydligt överdrivna och tillkomna under intryck av
det legendariska stoffet. Överdriften i de uppgifter som
vanligtvis förekommer framstår i klart ljus genom följande exempel:
En svensk författare på 1700-talet har ur äldre handlingar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:10:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1947/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free