Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wilhelm Holmqvist: Den stora döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATA foto.
Armben med sjukliga nybildningar funnet i klosterruinen vid Varnhems
kyrka. Kopparplåten har hjälpt titi att hålla fast bandaget.
ligen lågt plan. Ett undantag vill man emellertid gärna göra för
klostersjukhusen, ty senare års forskningar har visat, att man
där verkligen i hög grad tog sig an den sjuke samt även hade
förutsättningar att göra det. Munkar såväl som präster ägde i
regel en god bildning, ofta förvärvad under fleråriga utländska
universitetsstudier, och även om studierna företrädesvis rörde
sig inom teologiens domäner, får man förutsätta, att kontakt
vanns också med andra lärdomsgrenar. Och medicinska studier
bedrevs vid flera av de universitet, som svenskarna besökte.
Därtill kommer, att de efter hemkomsten stod i ständig kontakt med
kontinenten, dels på tjänstens vägnar, dels genom de ofta
förekommande pilgrimsfärderna.
Ett påtagligt bevis för klerkers och munkars läkekunnighet
har vi i de icke så få fragment av medeltida läkeböcker, som
ännu finns bevarade. Men man kan skönja även andra spår av
deras verksamhet i sjukvårdens tjänst. I åtskilliga av våra
klosterruiner har man nämligen vid grävningar funnit en hel del av
de instrument, som munkarna — och även nunnorna — använde
vid sina försök att lappa ihop själens skröpliga hölje. Allra
vanligast förekommande är ett redskap, varmed man slog åder, me-
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
