- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
123

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alrert Sandklef: Bockstensfyndet. Notiser om 1300-talets dräktskick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bockstens fyndet

gemål ville ha den på sig vid stundande barnsbörd. Han hade
sig bekant att denna särk skulle vara »ganska nyttig för goda
kvinnor uti barnsbörd». Konungen lovade dels att domkapitlet
skulle med det första återfå särken, dels att han skulle visa sin
erkänsla för visat tillmötesgående. Om resultatet torde
ingenting vara bekant, men lånet blev i varje fall återställt och
följaktligen kan man än i dag i Lund få beskåda det försvarligt vida
och långärmade plagget.

Klänningen hade under mellantiden hamnat i Uppsala
domkyrka sedan Gari X Gustafs drottning tagit den med sig under
makens härnadståg i Danmark 1659; hon besökte högkvarteret
och tog då även hon ett krigsbyte. Tidigare hade klänningen
förvarats i Roskilde domkyrka.

Enligt en uppgift från 1623 skulle klänningen vara drottning
Margaretas bröllopsdräkt och sålunda avspegla ett dräktmod
från år 1363. Men vid denna tid var snittet på ett dylikt plagg
annorlunda, så att detta årtal passar alltför illa. Museumsdirektör
Poul Nørlund har till och med vågat betvivla att klänningen
överhuvud taget skulle kunna ha varit drottning Margaretas. Den
omnämnes första gången år 1593 i en engelsk reseberättelse.
Men lika väl som alla föremål i Sorö kloster vid denna tid sades
ha varit biskop Absalons, så bör man i Roskilde domkyrka ha
haft en viss benägenhet att hänföra alla möjliga ägodelar till den
berömda unionsdrottningen, vars ståtliga gravmonument med
den liggande marmorbilden av henne själv befann sig så
påtagligt nära högaltaret.

Vad särken beträffar vågar man med tämligen stor säkerhet
påstå, att det är ett kyrkligt plagg, en gammal alba, som inte
kan ha något som helst med drottning Margareta att göra —
försåvitt hon inte möjligen lånat den, när hon gav livet åt sonen
Olov. Anledningen till att den gamla alban fått rykte om sig att
vara nyttig för barnaföderskor är inte utredd och kan väl
knappast bli det. Men ingenting hindrar att ryktet fanns redan 1370,
då Olov föddes, lika väl som det fanns 1468.

Varken särken eller klänningen kan bevisas ha tillhört
drottning Margareta och inte heller kan man gå i god för att de
härstamma från 1300-talet. Klänningen bör i stället hänföras till
1400-talet och alban till ett tidigare sekel. Det skandinaviska
beståndet av bevarade medeltida klädespersedlar var i all sin
relativa rikedom ändå inte så mycket att bygga på för dräkt-

10. STF iT.

123

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1947/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free