- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
150

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andreas Lindblom: Ur 1300-talets bildvärld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Andreas Lindblom

förstår man fuller väl att den Heliga Birgitta med sitt
domderande mot påvar och furstar för den okritiska hopen stundom
kom att framstå nästan skräckinjagande i sin kraft.

Biddargestalten träder oss däremot till mötes med olika
aspekter: »I krig var aldrig lejon mera vilt, i fred var intet tåligt lamm så
späkt», lyder Shakespeares karakteristik av 1300-talets engelska
nationalhjälte Svarta Prinsen. Hur skulle en bildhuggare på en
och samma gång kunna skildra så motsägelsefulla karaktärsdrag?

Hos oss var högmedeltidens manliga ideal Sankt Olov.
»Bunge-mästaren», så uppkallad efter den kyrka på Gotland där bilden
befunnit sig, låter oss få en uppenbarelse av riddarväsendets
höviska sida. Mer förfinad och mild kan den fredsälskande,
rättfärdige fursten, Rex justus, ej framställas. Men se hur brutal Sankt
Olov i Östra Ny verkar! En kämpe, som ännu sjudande av kraft
satt sig i högsätet, färdig att stålfjäderspänstigt springa upp och
svänga sin yxa. I båda fallen lägger vi märke till den tidstypiska
dräkten: lång livklädnad ringad kring halsen och med smalt
bälte kring midjan samt veckrik mantel som oftast hålles ihop av
ett band över bröstet. Frisyren visar stora hårbucklor kring
öronen, stubbat skägg och en krans av små sirliga lockar i pannan.

Utanför Gotland, där vid sidan av Bungemästaren ytterligare
ett flertal skulptörer verkade under trettonhundratalet, är det
framför allt i Östergötland som man överraskas av goda arbeten
från denna tid. Besenären som genomkorsar det flacka
Vikbolandet bör inte försumma att besöka det nyssnämnda Östra Ny,
tre mil från Norrköping, men ej heller fara förbi Östra Husby
kyrka. Man väntar sig ej att i dess imponerande tempelhall från
Gustav IV Adolfs tid — den rymmer 1 000 personer — finna ett
gotiskt triumfkrucifix, ett mästerverk av medeltida mystik. Såväl
detta som Östra Ny-bilden är ett verk av en östgötsk mästare
vars hand vi spårar också på andra håll (Sankt Olovsbilden från
Vånga). Han har troligen tillhört eller åtminstone skolats i den
till Linköpings katedralbygge anslutna bildhuggarverkstaden, ur
vilken även — låt vara av annan mästarhand — de
imponerande krucifixen i domkyrkan och Skönberga utgått. Därmed
leds vi omärkligt över till den tredje och sista människotyp från
1300-talet av vilken vi här skulle söka fånga en glimt: martyren.

»Då vart törnekrona satt på hans huvud. . . och många
blodsbäckar flöto ned från taggarna över anlete, hår, ögon och skägg.
Och alltsammans syntes bara som blod . . . Då sågs dödens färg

150

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1947/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free