Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andreas Lindblom: Ur 1300-talets bildvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur 1300-talets bildvärld
sin dyrbara livsfrukt: Jesus. Denna nya krucifixtyp tycks ha
slagit igenom hos oss vid mitten av 1300-talet. Man erinrar sig
osökt inför dessa gestalter att man just då upplevde digerdödens
hemska dagar; mer talande monument över plågan kunde
epokens konstnärer näppeligen skapa. Det är ur lidandets mystik
som vår medeltids kanske skönaste latinska hymn flutit fram.
Dikten hänger nära samman med berättelsen om Kristi
törnekrona, en berättelse vars romantiska innehåll jag ogärna vill
undanhålla årsskriftens läsare, då det spelat en roll både i
konst-och litteraturhistorien och överhuvud taget ger en sällsynt god
inblick i medeltidens, enkannerligen trettonhundratalets själsliv
med dess blandning av krass realism och översvinnlig troskraft.
Det förhöll sig nämligen så, att kejsar Balduin II av
Konstantinopel, som regerade mellan 1228 och 1261, måste pantsätta sitt
rikes största klenod, Kristi törnekrona, till köpmän i Venedig.
Onekligen en fullgod säkerhet, låt vara en sådan av mindre
vanligt slag! Ur stånd att lösa in lånet vänder sig kejsaren till kung
Ludvig IX av Frankrike som generöst betalar hans skuld men
därmed också kommer i besittning av den i medeltidens ögon
absolut ovärderliga reliken. Till förvaringsrum för sin skatt
bygger han det underbara, för varje turist välbekanta Sainte Chapelle
i Paris. Som en stor grace överlämnade hans son Filip III en
bit av törnekronan till kung Magnus Lagaböter av Norge, vilken
lät uppföra en kyrka i Bergen till förvaringsplats åt reliken, som
var infattad i en bergkristall buren av en silverängel. Kung Håkon
Magnusson av Norge överlämnade år 1304 i Lödöse en tagg av
kronan till biskop Brynjolf av Skara, vilken vi lärde känna i början
av denna uppsats. I glädjen över gåvan skrev nu denne sitt
berömda officium om törnekronan, en liturgisk komposition
sammansatt av prosastycken (lektier) och versifierade delar
(anti-foner, hymner etc.). Den fromme biskopen införde t. o. m. en
särskild festdag i Skara stift för att fira sin domkyrkas märkliga
förvärv. Man förvånas onekligen över att det är biskopen och ej
den svenske konungen som figurerar som mottagare av den
dyrbara reliken. Förklaringen ligger tvivelsutan däri att kung Birger
vid denna tid stod på spänd fot med norrmännen som
understödde hans rebelliska bröder hertigarna Erik och Valdemar.
Intressant nog finner man emellertid att kung Birger några år
senare kommit i besittning av någon del av Kristi törnekrona:
när han 1311 nödgas anförtro sina regalier och klenoder i Upp-
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
