Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Berg: Bondeliv i helg och söcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Berg
mycket misstänksamma. Detta gäller även där inga utländska
förlagor nu kan påvisas, såsom fallet däremot är till exempel
beträffande de uppländska kyrkmålningarna från 1400-talet.
Men undantagsvis synes också kyrkokonstnärerna ha gripits
av en lust — och tillåtits av sina beställare — att utan alltför
mycket skelande åt det teologiska bisyftet hämta sina motiv
även från annat håll, från verklighetens eller sagans värld! Det
är alldeles klart, att vi särskilt i sådana fall blir ställda inför
delvis olösliga frågor om vad bilderna föreställer. De framträder som
ett slags rebusar, som kanske en gång skall finna sin lösning men
som i varje fall vid en omedelbar betraktelse ter sig enbart gåtlika.
Man måste tänka sig att det inte alltid varit så, utan att
människorna på den tid bilderna tillkom förstått liela undermeningen
och på så sätt kunnat inläsa mer eller mindre djupsinniga
tankar, där vi nu endast uppfatta den yttre, för att inte säga den
ytliga sidan. Även sedda på detta sätt har de emellertid sitt stora
värde för oss, därför att de ger verklighetstrogna avsnitt ur livet
under tidsperioder, från vilka vi eljest inte äger något autentiskt
bildmaterial.
Inte minst har de gotländska kyrkorna med sin rika
konstnärliga utsmyckning varit en givande källa. Vem som helst kan
också vid turistfärder på ön konstatera med vilket myller av
mänskliga figurer medeltidens stenmästare här långt mera än
på fastlandet på fasader och portaler förevigat vad som en gång
varit levande verklighet i tro och tänkesätt men också i
befolkningens liv i helg och socken. Gör exempelvis den tvåmila
cykelturen från Visby med start vid Österport via Hejdeby kyrka, där
man är halvvägs till Ivällunges på många sätt sevärda
sockenkyrka. Men granska alldeles särskilt »Gammelkyrkans» fina
portal. När man försöker uppfatta de små scenerna av knappt
handshöga figurer som befolkar kolonnkapitälen, vill man gärna
känna sig såsom en av de gotländska bönder som skockade sig
kring dörren, när kyrkan just stod färdig i sitt ombyggda skick
någon gång på 1340-talet. Vi vet inte vad dessa scener egentligen
avser, men vi kan utan svårighet tänka oss in i den första
publikens glada reaktion, när den liär stod inför något bekant, något
som den förstod, något som var hämtat ur dess egen värld. Man
har med tvekan gissat, att det kunde vara »månadsbilder»,
sådana framställningar av de gängse sysselsättningarna under årets
kretslopp som inte var ovanliga i den medeltida konsten. Men det
1G2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
