Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Berg: Bondeliv i helg och söcken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordiska museet foto.
1 den ryktbara »Kalmarliandskriften» av Magnus Erikssons landslag
förekommer ett stort antal bilder ur den sydvästfinske bondens liv. Man känner
igen honom pä hans karakteristiska filthatt. — Plogen eller »kroken» är
lika kännetecknande för denna bygd som rankbågen, vilken jämte bogträna
bildar anspänningen på hästen. — Nätmjärden t. h. sättes just ned i den
timrade rännan i forsen, där byamännen i tur och ordning hade fiskerätt.
hört det biskopliga biblioteket i Åbo och är i varje fall
omedelbart före och efter själva pergamentkodexen försedd med ett
antal anmärkningar i olika ämnen, nedskrivna av den kände biskop
Mikael Agricola (död 1555), grundaren av det finska
skriftspråket och betraktad som Finlands reformator. Även det
helgonka-lendarium, som bildar inledningen till bandet, visar sig vara det
som under medeltiden gällde för Åbo stift. Genom nyare
forskningar får det anses klarlagt, att hela handskriften har tillkommit
i det betydande birgittinerklostret Nådendal norr om Åbo. På
konsthistorisk grund kan bilderna dateras till 1440-talet.
Den konstnär, som utfört dessa bilder, har blivit kallad »den
svenska medeltidens främsta handskriftmålare». Han kan räkna
som sina yrkesbröder de målare som vid samma tid dekorerade
13. STF 47. 173
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
