Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Waldén: Industrins födelsebygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bertil Waldén
ter», om vilkas företagsamhet bland annat Garpenberg,
Garp-hyttan och Garpa gruva erinrar) bevakade sina intressen i
bergshanteringen, ger besked om, att 1300-talet förebådar inte bara
industrialismen utan också kapitalismen.
Socialt återspeglas den teknisk-ekonomiska utvecklingen i
bildandet av nya samhällsskikt och en ny samfundsform. Detta har
nu inte skett från den ena dagen till den andra utan successivt
under loppet av flera mansåldrar. Det är dock först i och med
1300-talet, som man även beträffande denna utveckling kan tala
om bergverk med rättsligt reglerad organisation. Då existerar
bergslag — eller »berg» som de vanligen kallas i samtida
urkunder — och bergsmän, bergsbruksidkande bönder, liksom även
vårt första »industriproletariat», gruv- och hyttarbetare. Ett
bergslag var en administrativ och judiciell enhet, i mångt och
mycket påminnande om en annan förvaltningsenhet: staden.
Denna hade likaledes utformats under folkungatiden och efter
tyska mönster. Borgmästare och råd motsvarades av bergmästare
eller bergsfogde respektive en nämnd av tolv eller fjorton
bergsmän. Jämsides med de gamla landskapslagarnas revidering och
differentiering i en landslag och en stadslag får bergslagen sin
särskilda rättsskipning, utövad av bergstinget eller bergsrätten, som
dock endast gällde bergsbrukets och bergsmännens interna
angelägenheter. Inom bergslagen var bergsmännen organiserade i
gruvlag och hyttlag, vilka i fråga om arbete och
produktionsfördelning tillämpade kooperativa principer.
Som sammanfattning skulle alltså kunna sägas, att under
1300-talet framträder Bergslagen som ett fullbordat faktum, det
påtagliga resultatet av en sedan långt tillbaka fortgående
teknisk-ekono-misk-social nyorientering. Vill vi söka bilda oss en föreställning
om vad denna genomgripande och utslagsgivande omdaning av
samhällsorganismen innebar, borde vi alltså uppsöka Bergslagen.
Att finna vägen dit, ja, det är lätt gjort, men att återupptäcka
1300-talets Bergslagen, det är — som inledningsvis framhölls —
ett besvärligare, ofta ett hopplöst företag.
Bergslagen är liksom Roslagen ursprungligen ett kollektivt
begrepp, en bestämd pluralform. Det heter nämligen ett bergslag
(liksom ett roslag, ett byalag, ett bolag), inte en bergslag, flera
bergslager. Intill 1859, då bergsmansprivilegierna upphävdes,
fanns i riket ett silverbergslag (Sala), ett kopparbergslag (Falu)
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
