- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
192

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Waldén: Industrins födelsebygd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bertil Waldén

berg» Lindes bergslag kring Lindesberg. Eftersom med
»Silverberget» tvivelsutan menas Väster-Silvberg i Norrbärke socken
bör de angivna järnhyttorna ha legat i närheten av Ludvika.
Så långt är allt gott och väl. Lokaliseringen av »Östra och Västra
bergen», bägge enligt kungabrevet belägna i Närke, har däremot
stimulerat bergshistorikerna till en mångårig, animerad debatt.
Meningarna går alltjämt isär; den som skriver detta har för sin
del anslutit sig till den sakkunskap, som håller före att med
Västra berget avses Dalkarlsbergs gruvfält nära Nora och med
Östra berget det ovannämnda »Stålberget i Närke».

Med utgångspunkt från de kungliga privilegiebreven från
1300-talets mitt har vi alltså på ett ungefär lyckats lokalisera
ett antal koppar- och järnbergslag i Dalarna, Västmanland och
Närke. Uppgifter om bergsbruk, knutna till namngivna gruvor
och hyttor i några av dessa bygder, är för övrigt inte sällsynta
och stammar i vissa fall från 1300-talets tidigare del.

På andra håll kan man visserligen inte med stöd av
dokument från 1300-talet räkna sina anor från detta århundrade,
men av handlingar från 1400-talet framgår tydligt, att bergsbruk
förekommit under föregående sekel. Detta gäller exempelvis
Skinnskattebergs bergslag i Västmanland, »Betsbergslagen», det
vill säga Bispbergs gruvfält nära Säter, »Tunaberg» (ej att
förväxla med Tunabergs bergslag i Södermanland, som dock även
det möjligen kan tänkas vara av medeltida ursprung) i Stora
Tuna socken och »Getsberg» (Gessberg) nordost om Ludvika.
Hittills har vi inte överskridit gränserna för de tre landskapen
Dalarna, Västmanland och Närke.

Järnmalmsfyndigheterna i sydöstra Närke hör emellertid
samman med dylika på andra sidan gränsen mot Östergötland, varest
Hällestads och Godegårds bergslag länge ansågs vara »Östra
berget». Även om så ej varit fallet, så är dock ställt utom varje
tvivel, att bergsbruk i denna del av Östergötland förekommit
redan på 1300-talet. Likaså synes det rimligt, att Torsåkers- och
Ovansjöborna i Gästrikland, där myrjärnsframställning torde ha
idkats redan långt tidigare, begynt bryta malm ungefär
samtidigt med bergsmännen i sydöstra Dalarna; Torsåkers bergslag
uppges ha privilegierats 1374.

Mera tvivelaktigt är, om bergshanteringen vunnit insteg i
Värmland före 1400-talet. Uteslutet är det dock icke. »Järnberget i
Värmland», varmed avses Persbergs gruvfält nära Filipstad,

192

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:10:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1947/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free