- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
194

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertil Waldén: Industrins födelsebygd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bertil Waldén

håll — har ortstraditionen ett och annat att förmäla om hur
digerdöden avfolkat en blomstrande bergslagsbygd, vars ödegruvor
och hyttruiner först efter mansåldrar ånyo tagits i bruk. Skulle
den framtida forskningen ge vid handen, att bergsbruk
förekommit redan före 1300-talets mitt, får Lekebergslagen anses ha
utgjort en del av det närbelägna »Västra berget».

Vi har alltså funnit järnbergslag i sydöstra Dalarna, troligen
även i angränsande delar av Gästrikland, i norra och västra
Västmanland, möjligen även i angränsande delar av Värmland
och Närke, samt slutligen i sydöstra Närke jämte angränsande
delar av Östergötland. Dessa bergsbruksidkande bygder är, i
den omfattning de haft på 1300-talet, icke identiska med vissa
från senare århundraden kända järnbergslag, men de har ingått
(och ofta utgjort kärnan) i följande: Väster- och
Österbergslagen i Dalarna, Gamla Norbergs, Skinnskattebergs, Lindes och
Nora bergslag i Västmanland, Lekebergslagen och Lerbäcks
bergslag i Närke samt Östergötlands, Gästriklands och
Värmlands bergslag.

Jämte dessa järnbergslag har nämnts ett kopparbergslag,
Stora Kopparbergs. Ännu ett par koppargruvor av betydenhet,
Garpenbergs i Dalarna och Åtvidabergs i Östergötland, har med
all sannolikhet upptagits redan på 1200-talet. I Garpenbergs
gruva var på 1300-talet bland annat biskopen i Västerås
delägare. Vid Åtvidaberg skulle enligt ortstraditionen digerdöden ha
lamslagit en ansenlig företagsamhet. Vad man med säkerhet vet
är, att driften återupptagits i början av 1400-talet och att Erik av
Pommern 1413 tillförsäkrade »alla dem som vilja bygga och bo
på Åtvidaberg och bergsbruk driva» samma rättigheter »som
bergsmännen hava och njuta på Kopparberget i Dalarna». —
Samtidigt med att de kopparfyndigheter, som gav namn åt Nya
Kopparbergs bergslag i norra Västmanland, begynte exploateras
i slutet av 1620-talet, återupptäcktes en tidigare bruten
koppargruva jämte anläggningar, »där stora furuträd voro vidväxta,
nedfallna och förruttnade. Ingen hade dock någon kunskap om,
vad orsaken kunde vara till kopparbrukets upphörande,
antingen någon stor död eller oymnighet.» Det kan, här liksom i fråga
om Åtvidaberg, lämnas därhän, huruvida traditionen om »en
stor död» kan anses värd tilltro eller om förklaringen helt enkelt
är den, att man med de dåtida tekniska resurserna inte i längden
förmådde vidmakthålla någon lönande brytning.

194

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1947/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free