- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
240

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Blom: Kampen mot stenstaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Holger Blom

berg, Fredhäll, Kristineberg, medan de lägre partierna förblivit
friyta. Vi har här den långa parkdälden som i öst - västlig
riktning går tvärs över ön från Riddarfjärden till Tranebergssund
och i sig innesluter Rålambshovsparken i öster och
Fredhälls-parken i väster.

När omkring år 1925 stadsplanen först skisserades för västra
Kungsholmen var förhållandet omvänt. I dälden hade man lagt
bebyggelsen och bergknallarna var orörda. Man kan väl utan
förbehåll säga, att en dylik planläggning hade blivit mycket
olycklig. Samtidigt som parkstråket nu ger möjlighet att fylla
lokala rekreationsbehov, ger det stadsdelen en trivsam
uppdelning och bildar dessutom en god grön ram åt västra infartsleden,
som efter Tranebergsbron följer Drottningholmsvägen och Norr
Mälarstrand utmed Riddarfjärden och slutligen når stadens
centrum vid själva Stadshuset.

Stockholm bär drag av landet omkring. Uppland rycker in i
Bromma med moräner, åsar och biandvegetation. Mälarens
stränder med sänkor och ekar finns det också gott om i västra
staden. Södertörns öppna backmark och slutna furuskogar
omväxlar i Enskede och Brännkyrka, ja även på Djurgården.
Skärgårdens kala berg och yppiga sänkor har man exempel på rätt
långt in i staden.

Om stockholmarna plötsligt finge se hur platsen där deras stad
ligger tedde sig innan ännu någon bebyggelse ägt rum, skulle
terrängen och vegetationen knappast bli en sensation för dem.
Visst har det vid stadens utbyggnad begåtts grova ogärningar
mot landskapet, handlingar som i själva verket ofta varit onödiga,
som betytt större våld än vad nöden krävt. Men man skulle
säkert känt igen terrängens böljor och vegetationen skulle inte
inneburit någon överraskning, ty i det som finns kvar anar
man ännu vad som varit. För att vända på saken: trots allt har
Stockholm till dags dato bibehållit sin topografi. Man kan ännu
analysera terrängen, den har i stort sett hållit nivelleringarna
stången.

Den som sjöledes nalkas staden från Saltsjön har till vänster
den höga förkastningsbranten utefter södra landet. Trots
bebyggelsen framträder den ännu tydligt. Till höger ligger
Djurgårdslan-det med sin leende vegetation och längre in Kasteli- och
Skeppsholmarna, som hållit sig gröna främst tack vare att Flottan fått

240

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1947/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free