- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
247

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Blom: Kampen mot stenstaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kampen mot stenstaden

Kungsträdgårdens öde har gestaltat sig annorlunda. Den på
1600-talet utförda barockanläggningen med alléer, parterrer och
boskéer, allt en motsvarighet utomhus till gallerier, salar och
antichambrer inomhus, förföll under 1700-talets senare del.
Karl XIV Johan lät 1818 resolut slopa all vegetation i
Kungsträdgården mellan de längsgående alléerna. Han behövde
nämligen området som exercis- och paradplats, vilket var typiskt för
tiden. För en gammal fin trädgård måste detta dock vara
liktydigt med rena förnedringen. Någon upprättelse har ännu ej
kommit. Under 1800-talets lopp begåvades den med en detalj i taget.
Först restes Karl XIII:s staty, sedan Karl XII:s och slutligen
Molins fontän. Runt om vart och ett av dessa monument anlades en
schablonmässig trädgård, som numera inte gör någon glad. Vad
skulle inte kunna göras av Kungsträdgården med dess
utomordentliga läge i Stockholms centrum i omedelbart grannskap till
Strömmen!

Vid slutet av 1700-talet upphörde intresset för den stränga
stilträdgården, men med desto större förtjusning omfattades den
romantiska parken, sådan den efter kinesiskt mönster utformats
av engelsmannen William Chambers. Efter studier i England
skapade Gustav III :s framstående trädgårdsarkitekt, C. F. Piper,
Hagaparken, och denna anläggning följdes av flera både
kungliga och enskilda i Stockholms omgivningar och ute på landet.

Kungliga Djurgården borde kanske med hänsyn till betydelse
och omfång ha nämnts först. För dess existens har vi att tacka
det kungliga jaktintresset. Här jagade redan Karl XI, och
fortfarande är detta utomordentliga och vidsträckta parkområde i
kungens ägo. Vilket storartat exploateringsobjekt för bebyggelse
hade Djurgården inte eljest varit! Åtskilligt naggad i kanterna
har den dock redan blivit. Först var det den relativt lindriga
villabebyggelsen på Södra Djurgården. Sedan uppfördes och
tillkommer fortfarande en rad institutionsbyggnader av skilda
slag kring Lill-Jansskogen. Det värsta har väl dock varit
bostadskvarteren med »elefanthus» på en del av Ladugårdsgärde, där
Kronan själv sålt tomter för snöd vinnings skull. Man har
tydligen varit alldeles oberörd av att därvid det traditionsrika och
inte bara för angränsande stadsdelar utan för hela staden som
friluftsplats betydelsefulla Gärdet försvinner. Detta sker
samtidigt som samma stat stiftar lagar för att säkerställa natur- och
friluftsreservat ute på landsbygden, där sådana har bra mycket

247

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1947/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free