Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengt Berg: Vår »djurteater» vid Maraviken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|tengt Berg foto.
»Vildsvinen, som inte äro ute annat än pä nätterna, locka inga besökande.»
om sig att vara »farliga». Det förefaller inte så alldeles säkert
att vi svenskar tillhöra de modigaste nationerna, kanske inte
numera. Annars hade knappast de ynka björnarna i Norrland så
ideligen blivit utmålade såsom livsfarliga och angripare, och
vildsvinen i Skåne ha ingalunda väckt så mycket uppseende endast
för sin kärlek till Linderödsåsens »pantoffler». Nej, man var lite
rädd för de raggiga, räliga bestarna. De var farliga. Naturligtvis
kan en trängd och retad vildgalt vara farlig. En vildso med små
ungar i snåren är i realiteten farligare, därför att hon stundom
kan angripa, om någon kommer hennes avkomma för nära.
Stora djur inom ett vilthägn bli lättare farliga än samma djur i
full frihet, därför att de tillåtas bli alltför bekanta med människan.
En präktig älgko i ett av våra hägn är så tam att hon följer djur-
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
