- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
313

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Thaning: Tretton mårkor. Höstpaddling i Rogenområdet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tretton markor

ställ, de där gröna ni vet med byxor ocli röck för sju och femtio,
som man ser på varenda lättviktsmotorcyklist landet runt. Vi
skulle få stor glädje av våra praktiska regnkläder, men det visste
vi ju inte då, utan försäkrade varandra entusiastiskt att det bara
var bra att det regnade ifrån sig nu med en gång, innan vi
började paddla. Vi var på väg över till Hävlingen, där Gunnar hade
sina kanoter vid en liten skyddad vik strax nedanför STF:s kåta.

Här lade vi av oss packningarna och hämtade kanoterna som
låg ett stycke upp i land, prydligt upplagda på ställningar, och
så sade vi adjö och tack för hjälpen till Nyback. Det är sant, jag
har ju alldeles glömt bort att presentera Nyback. Saken var den
att ehuru vi alla fem var starkt intresserade av friluftsliv och
med nöje, ja med spänning och iver såg fram mot en veckas
strapatser i vildmarkerna uppe vid Rogen, så kunde vi likväl inte
inse vad som hindrade oss från att förgylla strapatserna med
riklig, god och närande föda. Åtminstone hade vi svårt att inse det
förrän vi hade packat våra ryggsäckar färdiga — sprickfärdiga
— och upptäckte att nästan all proviant stod kvar på bordet.
Det var då Nyback från Huskläppen uppträdde och räddade oss
från svält och umbäranden genom att erbjuda sig att bära
provianten upp till Hävlingen. Men vad skulle vi lägga alla
paketen i?

— Ta ett par gamla unicor, föreslog Nyback oskyldigt.

Vi stirrade på honom, djupt skakade. Förstod inte Nyback,
som ju var född och uppvuxen här uppe att det inte passade sig
att gå med väskor i fjällen! Vart skulle det då bära hän? Då kunde
någon lättpåverkad stackare väl snart komma på idén att bära
paraply med sig också.

— Det vore nog inte så dumt det, menade Nyback, fall att det
blev medvind när ni sitter i de där kanoterna.

Nyback spände fast de två tunga unicorna på sin bärmes och
startade med detsamma. Vi lät honom gå före, ty vi var ännu
inte riktigt övertygade om att man kunde \isa sig på fjället i
sällskap med ett par väskor. Folk kunde ju få för sig att vi var på
väg till tåget. Nyback är nu ute ur berättelsen, men unicorna hade
vi kvar, där vi stod och lastade våra två kanoter. Vi skulle
komma att sakna honom, när vi bar packningen över mårkorna, där
unicorna tyngde våra armar så att de släpade i marken som på
överansträngda stadsbud. Men vi tolererade dem för deras
innehålls skull.

313

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1947/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free