- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
345

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dag Hammarskjöld: Kring fyra lägerplatser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kring fyra lägerplatser

legat i aprilstark sol både där vi gick och norröver upp mot
Lullihatjåkkos jättetrappa. (I regnet nu på morgonen ser jag för
mig på nytt, hur en liten grupp renar med årskalvar stod staty i
det flödande ljuset mot bakgrunden av »sne og tinder» — med
den skygga, lite fumliga gratie som i verkligheten alltid berövar
detta standardmotiv dess vykortsbanalitet och för tanken tillbaka
till jungfruliga morgnar den fjärran tid, då livet återerövrade
landet vid isbrämet.) Men från söder hade blyfärgade moln
pressat in mot Pårektjåkkos kam och lagt isytan i skugga. De hade
varit alltför regntunga att orka in i jökelbäckenet, men enstaka
smutsiga dimtrasor hade likväl tid efter annan slitit sig loss och
släpat ned över de skifferblå nordbranterna. Framför oss, kring
Palkat, hade frostvita dimmor förtätats och upplösts, sänkt sig
och plötsligt ånyo rivits undan. Senare, på den smala snöeggen
som avgränsar vindkanalen vid Palkats sydvägg och under de
vassa, tvärbranta förbergen i en djärvt dragen kurva för upp mot
kammen, hade fukten kondenserats i täta droppar på kläder och
ansikte. Spänningen mellan oväder och sol hade intensifierat
ljusspelet. När solen bröt igenom mot nysnön under toppkammen
hade glansen från drivorna och himlens hårda blåa durklang
genom kontrasten fördjupat färgskalan i det flackande skenet
över jökeln i molnskuggan mot söder. Isens källargrå yta hade
fått liv i skiftningar från smutsigt grönt mot rostrött, och den döda
tonen av aska, där bergsidorna reflekterade regndagern, hade
gått över mot violett. Längre bort, i det avlägsna, solbelysta
hedlandet över Aktse, hade blicken mött en friskare skala, från
ockra över guldbrunt mot bleknat blått.

Det vackra vädret i norr och öster hade till slut segrat.
Regnmolnen hade drivit undan mot väst efter sin fruktlösa attack mot
Pårtes södra kammar, och hela det väldiga område som
famnades inom synranden hade legat i sol, vattrat av skuggorna från
sommarmolnen.

Vår fruktan för dagsregn denna sista morgon visar sig obefogad.
Det blir en av dessa stilla dagar med låga, drivande moln, då
ljuset i den fuktiga luften får en mjuk silverton, som dämpar och
harmoniserar färgerna, och då det kan kännas som om även
ljuden berövades all skärpa.

Mellan Pårekslättens moränkullar, över små myrstråk, där de
mogna, ännu regnvåta hjortronen lyser bleka mot det mörka

345

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:22:56 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1947/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free