- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1947. Trettonhundratalet /
366

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Santesson: Vårvinterresa till Nordingrå

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gunnar Santesso?i

Därborta är det också något annat, som väcker min
uppmärksamhet. Långsamt men säkert närmar sig en tät vägg av dimma
som kommer utifrån havet. Från min observationspunkt kan jag
se den övre ytan av dimbanken, som ligger som ett tjockt täcke
på isen och når högst 100 meters höjd. Med förvånande hastighet
dränker den in Skarstensberget i ett ogenomträngligt töcken, och
inom kort sticker blott Röåsens topp upp som en ö i dimhavet.

Det är kanske mera en fråga om minuter än om timmar, när
denna massiva dimma kommer att nå Nordingrå. Men solen står
nu i zenit och synes upplösa dimman lika fort som den bildas.
Det är en spännande kapplöpning. Ett ögonblick ser det ut, som
om dimman ger vika för solvärmen — men en stund senare rullar
det gråvita töcknet vidare över Gaviksfjärden.

Där jag står, har jag en god överblick över situationen och
gissar, att dimmorna aldrig kommer att orka över den höga mur av
berg, som skyddar Vågsljärden mot havsvindarnas anlopp. Men
för andra gången bedrar jag mig. En halvtimme går, ingenting
synes hända — men så plötsligt rullar dimmorna över i de lägsta
bergspassen och skickar ner sina armar i sänkorna mellan
skogshöjderna. Och så blir jag vittne till ett storståtligt skådespel. Med
ens pressas dimmorna över bergen i hela deras utsträckning, och
som ett skummande väldigt Niagara rinner dimmassorna på bred
front nerför bergens nordsidor mot Vågsfjärden. Det leende
landskapet försvinner, konturerna suddas ut undan för undan.

Det är slutet på tre dagar, fyllda av skönhetsmättade synintryck,
tre dagar som jag aldrig kommer att glömma, var jag än hamnar.

Det är ridån, som går ner över Nordingrå.

366

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:10:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1947/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free