Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Gunnar Ullenius: Ett nytt Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett nytt Sverige
ökade krav, är 1850-talet något av en dimhöljd sagotid. De två
sista mansåldrarnas oerhörda organisatoriska och
tekniskt-vetenskapliga expansion ger ett intryck av att man i Norrland på
7—8 årtionden genomgått nästan lika många århundraden. Lubbe
Nordström har i saftigt impressionistiska drag skildrat denna
omvandling under framhållande av femtiotalets starka betydelse
som en uppfostrans tid. Göteborgskt och stockholmskt storkapital
jämte affärsenergi investerades i de norrländska älvdalarna och
skärgårdarna och ryckte obetvingligt med sig norrlänningarna,
ja, så småningom till och med själva staten. Lyfte dem
bokstavligen i håret till självverksamhet, företagsamhet och kunskap.
Detta är riktigt. Vilken norrlänning kan utan rörelse betrakta
till exempel bilden av Örnsköldsviks urstadium, handlanden och
stadsgrundaren Johan Ödbergs ensamma gårdsplan, som redan
från början av sin tillvaro och då endast i en mans hjärna avsågs
att bli Stortorg i en stad — och verkligen blev det? Och känner
man inte landsmannastolthetens värme inför lantmätargiganten
Per Henrik Widmark, som ensam avvittrade så gott som hela
Hälsingland och samtidigt på ett glänsande sätt publicerade en
norrländsk avhandling så god som någon, »Beskrivning över
provinsen Hälsingland»?
De hundratals sågverken pumpade visserligen ur landet skog
i miljoner kubikfot men samtidigt in pengar och folk på de
gles-bebyggda kvadratmilen. Låt oss icke dröja vid de största verken
— de Dicksonska Svartvik och Baggböle, det då engelskägda
Iggesund, det Kempeska Mo & Domsjö, det Kjellbergska Kramfors —
utan vid ett av de mindre, ja, varför inte något av de nordligaste, till
exempel Bergman & Hummels finbladiga vattensåg vid Björkfors
ej långt nedanför polcirkeln i den norrbottniska Kalixbygden.
Där ligger såghuset med bryggor och andra tillbehör i
strandkanten vid den lilla Sangisån, medan den vita Karl
Johans-herrgården kröner björkbacken därovanför. Den färdiga planken och
bräderna flottades ned en mil efter ån till lastningsplatsen vid
havet.
Redan på 1850-talet hade herrgården ett vida känt
mönsterjordbruk. I dess ladugård och stall funnos 60 kor och 10 hästar.
Sågverkets lilla handelsflotta på ett tiotal fartyg hade sitt skeppsvarv
på Valdemarsudde i Stockholm och kontor vid Skeppsbron. Ännu
i dag återfinner man i skogsterrängen vid Sangisån det gamla
herrgårdsfolkets halvt igenvuxna ridstigar och uppe på en kulle ligger
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
