Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Sigurd Wallin: Årstafruns stockholmsresor. Klipp ur en dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sigurd Wallin
hos en Wagtmästar Nilson — och ett vackert propert litet rum. Mamsell
hade med sig litet matvaror och andra små behöfver.
Jag lät under hemresan efterfråga Herrar Heidevals och Mamsell Lilles
tilstånd som sades vara nu temmelig bra. Jag sökte fruar Björkman, von
Moltzer — Dumrath — men träffade ingendera hemma, dock trodde
Grönberg att fru Moltzers Piga missade sig.
Jag ärnade gå in till Mamsell Verner men hon kom till vagnen och
talade vid mig utan att inbjuda hvarföre jag for upp till fru Rubenson
och som ganska torstig begärde svagdricka, sedan ett glas Kallskål, och
där träffade Doctor Hæggström som satt och spelade Bräde med Herr
Rubenson, hvilken af Gickt i ena foten eij kunde komma ur Soffan. I
Sälskap med dem tog jag en liten aftonvard.
Årstafrun har utpräglade åsikter om de styrande och ett
ohämmat intresse för alla statsceremonier som erbjuda ett oifentligt
skådespel. Gustaf III:s båda bröder åtnjuta hennes beundran. Hertig
Fredrik Adolf tycks till och med ha hedrat Årsta med ett särskilt
nådigt intresse, och hertig Karl är älskad både som
kungaförmyndare, riksföreståndare och konung Karl XIII. Gustaf III själv var
däremot ingalunda uppskattad och i fråga om hans »adoptivson»
är oviljan ständigt och omisskännligt tydlig i dagboken. Allmän
frihetskänsla dikterar explosiva termer om kröningsriksdagen i
Norrköping år 1800:
10. Martii. Måndag. Ricksdagens början i Norrköping. Natten blåste
och dagen snögade här i orten. Dunder och blixt önskas öfver Despoter
och Tyranner ehvar de vistas! I
En öm omtanke om den ende sonen, officeren, bidrog nog på sitt
sätt att ytterligare skärpa omdömet och övertyga ryttmästarinnan
om att det ej stod rätt till med unga kungens förstånd. Det räcker
egentligen att han onödigtvis beordrar marscher från
Rännarbanan på Norr ända ut till Lagårdsgärdet. Men en höstmanöver till
Strömsholm är helt bevisande:
Beklagansvärde äro de som skola ligga på kalla marken och kanske
ofta upväckas af Dårars infall, för att springa i berg och moraster, samt
skada hälsa och kläder.
Gustaf IV Adolfs motpol i fru von Schnells hjärta är Bonaparte.
Alltifrån den gåsmiddag hos grannarna på Årsta holme, som
slutades med att hans byst i gips ställdes fram bredvid bischopsbålen
och hans skål dracks med förtjusning, »derpå vi gåfvo honom
Broder kyssen», förblev denna beundran oföränderlig under hela
Napoleons och ryttmästarinnans levnad. Nära 80-årig skriver fru
von Schnell i februari 1832:
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
