Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Ruth Hamrin-Thorell: Det går an — nu och för hundra år sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ruth Hamrin - Thorell
Saras och Alberts resväg från Stockholm till Lidköping inlagd på en samtida
»Karta öfver Landsvägarne uti Sverige och Norrige».
vänlig fé, som dragit sig lite undan. Vädret var härligt, vinden teg
och böljan log och Sara var full av förväntan både att få visa
Lidköping för Albert och Albert för Lidköping. Det senare var inte
minst viktigt, hon ville att flickorna skulle säja: Kors en sån
vacker officer där far!
När de så småningom kom in i Lidköping, steg Sara ur chaisen
och beordrade Albert att ensam ta reda på värdshuset bortom
torget. Månntro om det inte ligger kvar där än! Åtminstone tycker man
sig lätt kunna hitta igen Alberts källare just i den gamla delen av
Lidköping bredvid torget, där man bevarat en hel rad med vackra
gamla rödmålade timmerhus. Ett större torg finns inte i världen,
säger Sara lokalpatriotiskt till sin Albert och det har hon bestämt
rätt i. Åtminstone är torget fortfarande hiskligt stort. Skönare flod
än Lidan rinner heller inte enligt Saras förälskade blick på
Lidköping genom någon stad, och sannerligen har hon inte rätt i det
också! När träden speglar sig i vattnet och lyktorna tänds längs
stranden och försöker överglänsa månen som långsamt stiger upp
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
