Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Sten Söderberg: Resa i flera dimensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sten Söderberg
älven från klippkrönen ovan gamla kraftverket. Mellan
skogstopparna hänger ännu ett sinnrikt nätverk av stålwire som påminnelse
om krigsårens beredskap: dödsfällor för fientligt flyg med onda
avsikter mot Sveriges aorta. Och främlingarna nickar: — Ni var ändå
så pass beredda!
Ju närmare Göteborg man kommer nerför älven, desto mera
märker man av det salta världshavets närhet. Gräset blir grönare,
slänterna mera rundade, allt flera små och stora fabriker, inte
alltid med så välhållna lagerskjul, dyker upp och atmosfären
mättas allt mer av kolrök och kalkdamm till ett, paradoxalt
uttryckt, färgstarkt grått i grått. Under Bohus fästnings runda torn
glider »Juno» ned mot älvmynningen och passerar slutligen under
nya Hisingebrons långa båge, där utsikten öppnar sig mot
hamnstadens lyftkranspussel och grågula tegelhusmassor.
— Jag skulle vilja göra om resan, nu med detsamma, och många
gånger.
Det är ingen reklamklyscha för turistförförelse — det är en sann
suck ur hjärtat. Resan genom många dimensioner.
En gång drogs denna färdeväg med gåspenna på klumpiga
pergamentskartor av biskopen som man bäst minns på grund av en
lapp: Brasken i Linköping. Gustaf Vasa drömde om den mellan
skattkammarinventeringarna, och tanken levde sitt dimmiga liv
genom seklerna. Karl XII såg kanske dess militära möjligheter,
och Polhem sprängde gravar med svartkrut, gravar som skulle
ha blivit slussar, om inte förhoppnngarna lagts till griftero av
vankelmodet. Den envisa viljan kom under 1800-talets första
decennium: den bars av Baltzar von Platen, och 1832, efter tolv års
riksdagsgräl och motgångar, soldat- och krigsfångeslit, ras och
naturkatastrofer, penningtvister och betalningssvårigheter låg den första
delen, västgötadelen, av det stora riksdiket färdigt att befara.
Platen tog engelsmannen Thomas Telford till hjälp för att rita
kanalen, och som samme man är mästare till Caledoniakanalen
genom Skottland och ombyggnaden av Peterskanalen från Neva
till Svir kan man lara på telfordska vattenvägar från Irländska
sjön till Onega. Det finns de som gjort det, och vid sidan av Loch
Ness djupa odjursöga och Ladogas vida vattenspegel minns de
Vänerns blankhet och Vätterns magi, men framför allt den
grönskande idyllen inom räckhåll inte bara för blicken utan stundom
också för handen.
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
