Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Sten Söderberg: Resa i flera dimensioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Resa i flera dimensioner
darfjärden redan 1816, och han hade byggt järnbroar, som senare
skulle visa sig så beständiga, att en Owenkonstruktion fanns kvar
på Djurgården ännu för några år sedan.
Motala verkstads ärorika 125-åriga historia ger många lysande
exempel på färgstarka mäns initiativkraft, på svensk påhittighet
och mekanisk duglighet, på förmågan att lotsa ett hederligt
producerande företag genom ekonomiska kriser (och intriger), genom
en dynamisk tids hektiska utveckling, tekniska revolutioner och
nästan världsomfattande konkurrens. Verkstadens historia är ett
praktfullt tvärsnitt genom den svenska metallindustrins uppkomst,
genombrott och marsch till täten.
Det fanns ett krångelsverige redan i början av 1800-talet, och
någon självsvåldighet kan man säkert tillvita Platen redan vid
finansierandet av det första verkstadsbygget — han tolkade
paragrafer på sitt sätt och männen efter honom fortsatte med samma
frejdighet, men som lyckan tycks ha ett gott öga till de oförvägna
frodades verket. Därtill kom att Platen hade kungens öra, och den
nådiga välviljan sträckte sig så långt, att bolaget till och med fick
ta enskilda beställningar utöver kanalens behov.
I slutet av 1820-talet leddes verkstaden några år av de svenska
järnvägarnas fader, den originelle Adolf von Rosen, f. d.
kofferdi-kapten på egen brigg till spanska och sydamerikanska hamnar,
medhjälpare åt John Ericsson i London och kanalbyggare,
sedermera organisatör av Greklands sjöförsvar, konstruktör av
Österrikes försvarsverk vid Adriatiska havet, byggmästare till världens
första fregatt med propeller och maskineri under vattenlinjen och
så småningom exploatör av Skånes stenkolstillgångar.
Och efter von Rosen kom Otto E. Carlsund, det största namnet i
Motala verkstads historia, även han excentriker. När han tagit
studenten i Lund efter ganska knaggliga skolår, tillfrågades han av
pe-dellen vad han tänkte bli. — Hantverkare! svarade Carlsund. Det
var inte sådant man tog studenten för fordomdags, men han blev
det i alla fall i kubik. 1832 kom han till Motala, och under tre
årtionden skaffade han både företaget och sig själv
världsberömmelse. Han förbättrade Jolin Ericssons propeller och konstruerade
den första direktverkande ångmaskinen. Och han gjorde plåt som
var så bra, att man på British Museum i London sedan 1862 kan
beskåda en tillbucklad förstäv från den grundstötta ångaren
Blekinge — förstäven förvärvades för att vittna om materialets
märkvärdiga godhet.
’213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
