Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Albin Widén: De som drog ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albin Widén:
DE SOM DROG UT
När svenska resenärer, som i våra dagar besöker Illinois eller
Minnesota, frågar efter »svenskbygderna», föreställer de sig ofta,
att dessa bebos av en kompakt svensk befolkning, som alltjämt
talar svenska och vars farmer ser ut som genuint svenska
bondgårdar. I själva verket kan man köra mil efter mil genom trakter,
där befolkningen är av övervägande svensk härkomst, utan att
märka några svenska särdrag. Mannen vid bensinpumpen
förklarar kanske, att »här är vi svenskar allihop», men han säger det på
engelska, och frågar man efter hans svenska språkkunskaper, kan
han svara att »sedan farmor dog, har vi inte talat svenska hemma».
De svenska farmerna ser välskötta ut men skiljer sig i övrigt inte
från andras, och affärerna i kyrkbyn, som kanske har ett
svensk-klingande namn, skiljer sig på intet sätt från butikerna i andra
amerikanska landsortssamhällen.
Den som forskar efter svenskheten får söka mera i detalj.
Kyrkan kanske rätt mycket påminner honom om en svensk
landsortskyrka, och hälsar han på i prästgården bredvid, bör han inte alls
bli förvånad, om den lutherske prästen och hans fru tar emot
främlingen med en gästfrihet, som vi gärna vill kalla »gammaldags
svensk», och konverserar honom på en utmärkt om också något
grammatikalisk svenska. Går främlingen sedan ner till den gamla
kyrkogården, där de svenska nybyggarna vilar under gravstenar,
som alla har svenska inskrifter, och läser de svenska
familjenamnen och födelseorter sådana som Kråksmåla och Linneryd, Böda
och Nävekvarn, då får han en intensiv känsla av, att här är
Svensk-Amerika, här är ett stycke svensk historia begravt i främmande
jord. Och för sin inre syn kan han se det stora tåget av utvandrare,
som under 1800-talet ställde kosan över Atlanten för att ta nytt land
där ute, röja mark, bygga hus och kyrkor. Genom emigrationen
under 1800-talet fick ungefär en fjärdedel av den svenska stammen
sina bopålar på andra sidan Atlanten och med viss rätt kan det
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
