Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Albin Widén: De som drog ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Albin Widén
Erik Janssonismen var ett om än sällsamt så dock mycket
obetydligt sidoskott på det mäktiga träd, som folkväckelsen utgör.
Det var livlig konkurrens om själarna i Svensk-Amerika redan
under pionjärtiden.
Baptister, metodister, missionsvänner och adventister, har bildat
betydande samfund med kyrkor och bönhus, skolor och prästseminarier —
alla dessa samfund har alltjämt tidningsorgan, som trycks på svenska
språket. Också Frälsningsarmén som i Amerika har särskilda
skandinaviska kårer, har uträttat ett betydande arbete bland emigranterna i alla
svenskcentra.
Även på svenskarnas bosättning har den religiösa grupperingen haft
ett direkt inflytande. Vi nämnde nyss Bishop Hill. Isanti county, som
brukar kallas för Minnesotas Dalarna, är en svenskbygd, där baptister
från Dalarna dominerat, och liknande företeelser möter man även på
andra håll. Det har förekommit att lutherska nybyggare avstod från
bosättning i ett settlement, där exempelvis baptisterna var i majoritet och
tvärtom. Halland-settlementet i sydvästra Iowa anlades uteslutande för
kolonister, som hyllade den rena lutherska läran, och en liknande koloni
är Olivia i Florida. Turlock i Kalifornien anlades av missionsvänner och
Paxton i Illinois anlades för att bli ett svenskt centrum för lutherdomen i
Amerika, ehuru utvecklingen här gick i en annan riktning.
Det största religiösa samfundet, som grundats av svenskar i Amerika,
är utan jämförelse Augustanasynoden. Den brukar kallas en dotter- eller
systerkyrka till den svenska statskyrkan. Man bör dock hålla i minnet,
att de statskyrkopräster från Sverige, som från början tog initiativet och
ledningen, även de var barn av den stora folkväckelsen. Den förste var
pastor L. P. Esbjörn, som år f849 kom till Andover i Illinois som ledare
för en emigrantgrupp. Esbjörn hade känt det som en plikt och en kallelse
att lämna sin anställning i svenska statskyrkan och resa ut som
emigrantmissionär. Nu fick han själv pröva nybyggarlivets vedermödor.
Nybyggarna var till en början för fattiga att underhålla en präst, men Esbjörn
organiserade i alla fall en församling året efter sin ankomst och fick
senare understöd även från rent amerikanskt håll. Delawarekolonisterna
hade varit helt beroende av Sverige ifråga om prästrekryteringen — den
siste av delawareprästerna, Nils Collin, dog år 1831 — men Esbjörn och de
andra pionjärprästerna förstod att om ett svensklutherskt
kyrkosamfund skulle ha någon framtid på amerikansk botten, måste det själv ta
hand om prästutbildningen. Härigenom kom akademiska traditioner från
Uppsala och Lund att överflyttas till Mississippidalen, vilket i icke ringa
grad satt sin prägel på de kulturella strävandena inom Svensk-Amerika.
Augustanasynodens första college och seminarium flyttades till Röck
Island i Illinois, som därigenom blev ett religiöst och kulturellt centrum.
Ett liknande högkvarter för svensklutherska både religiösa och kulturella
strävanden blev Lindsborg i Kansas. År 1868 bildade några svenskar i
Chicago ett kolonisationsbolag, och då man på den tiden kunde köpa
land billigt i Kansas, tog man jord där. Man fruktade visserligen för
torkan, som gjort nybyggarna utfattiga och drivit dem från deras boplat-
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
