Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Lars Madsén: Framtidslandet. Ådalen i trävaruruschen så som folk ännu minns det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna magnifika fotografi från Nyland 1883 ger onekligen intryck av att de nio norska
och svenska skepparna länge drivit en lönande handel. Två av herrarna har top hat, helt
säkert efter senaste londonmode, storm sa svenskarna, flossahatt sa norrmännen.
Skepparen på bänken i flätad panama- eller söderhavshatt har på gammalt sjömansvis
halvstövlar, breda i tån. Ingen tycks ha guldtandpetare i klockkedjan, men sigill och berlocker.
högst 3 resor, tog det kol tillbaka, hann det högst två på hela
segla-tionen. Nu går ruljangsen året runt, nu bestämmer rederiet takten,
då var det skepparna själva. Nu handlar trävaruagenten, förr
handlade disponenterna. De for själva ut till Tyskland, England och
Frankrike och sålde sitt virke. Det fanns en tid i världen, när även
kaptenerna var försäljare och reste med lasten i främmande länder
från hamn till hamn, tills de fick bäst betalt. De gick in i Härnösand
och frågade vad mynten i Afrika gällde för i svenska pengar, sen
stack de iväg till Algier och sålde sitt virke direkt till
konsumenterna; när de kom hem igen, gick de in på riksbanken och växlade.
’253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
