Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Claes Krantz: Kurgäster, fiskare och turister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hamnen i Strömstad 1872 med en av de hjulångare som på den tiden
trafikerade ruten Göteborg—Strömstad.
förnämitet kunde en badort inte heller uppstå i vilket fiskeläge som
helst; det måste ju finnas något så när ståndsmässiga
inkvarteringsmöjligheter. Därför sommarbefolkades städerna och de större
samhällena först, småorterna fick följa efter i långsam takt allt eftersom
badlivet demokratiserades.
Utan gyttja var en badort otänkbar, men där lämplig sådan
fanns, där var också grundbetingelsen för en badort given. Att på
bestämda dagar och timmar gnidas in med denna gyttja och sedan
spolas ren med duschen var något som ingen badgäst fick
försumma. Gyttjebadet var kurortslivets sakrament, hälsomedlet som
passade alla. Kallbadet var en vanskligare sak. Det borde man inte
’267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
