Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - Claes Krantz: Kurgäster, fiskare och turister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Claes Krantz
bara att den skildrar badorterna och deras kvalifikationer utan
även skärgårdens invånare — tydligen för att inte de förnäma
badgästerna skulle förskräckas genom en oförmedlad konfrontation
med den isolerade övärldens infödingar.
»Fiskrarne i Bohuslänska skären torde», skriver 1858 J.Wallin,
handbokens författare, »med undantag av Lapparna, vara av alla
Sveriges innebyggare de, vilka stå på odlingens lägsta steg. Och
huru skulle det annorlunda kunna vara? Alltjämt i strid med hav
och vindar, långt skiljda från umgänget med sina likar, i kamp
med det yttre livets behov, utkastade på en klippa i havet, ej
uppmjukade av en skön naturs förmildrande inflytande, uti själva sitt
yrke berövade det tillfälle till tankeansträngning, som ett annat
levnadssätt och en annan försörjningsort skulle kunna framkalla
— huru skulle de vara annorlunda!»
Som ett komplement till detta kan man lägga den bohuslänske
historieskrivaren A. E. Holmbergs nästan samtidiga uttalande att
invånarna i skärgården var den svenska nationens parias. Ett
starkt ord men säkerligen inte använt utan all grund. Vad det i
våra dagar kan ersättas med, kan varje om än så flyktig turist i
bohuslänska skärgården se med sina egna ögon.
Hur olika är icke det nutida Bohuslän, som öppnats såsom
ferieland för tusentals främlingar, mot 1800-talets! På öarna och
näsen levde man tidigare i sträng isolering och kunde endast
ofullkomligt sörja för sina kommunikationer. Så kom ångbåtstrafiken
i gång tack vare det uppblomstrande badortslivet, dock länge nog
endast såsom en sommarföreteelse. Men denna innebar emellertid
ett stort framsteg, som i sin tur även bidrog att stimulera
landsändans eget egentliga näringsliv. Kommunikationsbehovet växte
emellertid, och när det blev så stort, att trafiken måste hållas i
gång året runt, var den forna isoleringen bruten.
Adertonhundratalet blev de stora förändringarnas århundrade
för det bohuslänska havsbandet. Nya näringar — badortsväsen,
turistväsen, konserv- och stenindustri — vann insteg, isoleringen
bröts, fisket stabiliserades och industrialiserades. Men fråga är om
inte rent av badortsväsendet på sätt och vis var av grundläggande
betydelse. Det medförde nya direkta inkomster och gjorde att
landsändan blev känd och väckte intresse på andra håll, ofta hos
personer med stort inflytande och i tillfälle att påverka utvecklingen.
När ljusen i ett fiskeläge tänds på kvällen kan man plötsligt få
en förnimmelse av hur mycket framstegen i vår tid betytt. Man
280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
