Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Curt Weibull: Sverige på tiohundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige på tiohundratalet
förhållanden och synpunkter från författarnas egen samtid och
miljö bestämt uppfattning och omdömen. Sverige och dess historia
skildras och bedömes ur på tolvhundratalet aktuell isländsk
synvinkel.
En illustration till vad här sagts om de isländska sagorna lämnar
Snorres berömda berättelse om Torgny lagman. Det krig mellan
den svenske konungen Olov Skötkonung och den norske Olav
den helige, i vilket Torgny lagmans uppträdande insatts som ett
avgörande moment, är icke en historisk händelse. Det är en
skapelse av isländsk tradition och av isländska historieskrivares lärda
konstruktioner och kombinationer på tolvhundratalet. Den med
litterärt mästerskap och överlägsen dramatisk konst utmejslade
framställningen av Torgny lagman på alla svears ting i Uppsala
är skriven för att läsas på Island, icke i Sverige. Den är på
tolvhundratalets Island aktuell politisk propaganda. Torgny,
Tiunda-lands mäktige lagman, framställes som de fria böndernas talesman
mot den svenske konungen. Denne Torgny är en idealbild av
Snorre själv, Islands lagsagoman i hans strid mot den
norske-konung Håkon Håkonsson.
Det samtida, historiskt värdefulla källmaterial, som ger kunskap
om Sverige på tiohundratalet, är litet och sprött. Det mesta av vad
som varit och hänt i denna tids Sverige är och kommer alltid att
vara okänt. Men källmaterialet lämnar oss icke helt i sticket.
Samhälle och kultur i Sverige på tiohundratalet kan gripas i
brottstycken. Tidens politiska och andliga utveckling kan följas i vissa
huvudlinjer.
II.
Dåtidens Sverige hade icke mycken likhet med Sverige av idag.
Gränser och omfång voro annorlunda. I söder och väster var Sverige
så gott som helt stängt från havet. De skånska landskapen voro en
huvuddel av det danska riket, och Bohuslän var norskt land.
Endast vid Göta älvs mynning nådde Sverige med en smal landflik
ut till havet i väster.
Sverige hade sålunda i söder och i väster en lång landgräns mol
Danmark. Hur denna gräns var beskaffad ger den från
tiohundratalet bevarade gränsläggningsuppteckningen kunskap om. Den
berättar, att konung Emund i Uppsala och konung Sven i Danmark
satte råmärken mellan de båda länderna. Gränsläggningen verk-
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
