- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1949. Tiohundratalet /
53

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Lundberg: Att bo i eldhus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Att bo i eldhus

set med ordentliga, raka väggar och med strikta låga takfall samt
med taket utdraget över ena långsidan.

Vi ser huset ganska klart för oss. Det kan alls inte vara frågan
om en primitiv rishydda eller någonting av motsvarande art.
Konstnären har syftat till att ge oss föreställningen om ett hus med tunna
smidiga timmerväggar och med ett taklag sådant som vi finner det i
fäbodens eldhus.

Men på Gotland har man i äldre tid näppeligen byggt i
knuttimring. Alla åldriga trähus ute på landsbygden visar skiftesverkets
fina, differentierade byggnadssätt — naturligt för den som inte
räknar med rakväxt gammal furuskog för sitt bygge, utan i stället har
tillgång till ekvirke i tillräcklig omfattning. Han nyttjar ekens
grövre stamdelar till att forma präktiga syllar, hörnstolpar och
andra väggstolpar samt till väggbandets sammanhållande övre krans.
Andra partier får ge material till väggens tunnare fyllningstavlor.

Men skiftesverket och knuttimringen är barn av samma
konstruktiva tänkande. De hör till den stora monumentala
arkitekturens elementära förutsättningar. Helt annorlunda ter sig den
primitiva hyddan med sina sammanspända smäckra grenvirken och sin
smidigt följsamma täckning av risflätning, hudar, säv eller (i
Södern) stora blad. Skiftesverk och knuttimring hör till de faktorer
som verkat starkast disciplinerande och positivt utvecklande i
byggnadskonstens historia. Vi återfinner dem överallt ute i
antikens kulturvärld och detta redan i allra äldsta tidsrymder. Och
givetvis har vi övertagit dem därifrån. De utgör ett led, och ett
utomordentligt viktigt led, i det arv som vår skandinaviska kultur
mottagit från antiken.

Bildstenen i Ånge ger oss alltså värdefullt besked. Bedan då
bildstensmästaren formade sin framställning — vid början av
700-talet — fanns på Gotland bostadsbyggnader uppförda i
disciplinerad träkonstruktion, det vill säga antingen i skiftesverk eller
knuttimring, eller möjligen i stavkonstruktion, ehuru denna tycks ha
varit förbehållen monumentala byggnadsverk.

Utgrävningar av gotländska och öländska kämpgravar, varmed
menas lämningar av boningshus och andra hus från förhistorisk
tid, har å andra sidan visat att under en äldre del av järnåldern,
ända fram till och med 400-talet, husbyggandet var av ett helt annat
kynne, mera robust och mera av den primitiva hyddans art —
ehuru måtten kunde bli nästan jättelika i vissa fall.

Den sortens byggnader finns också avbildade på bildstenar. En

53

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:11:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1949/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free