Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven B. F. Jansson: De foro dristigt... Runstenarna berättar om vikingarnas färder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den märkliga, 70 meter långa Bayeux-tapelen, vävd till åminnelse av
Vilhelm Erövrarens — vikingaättlingen — segertåg mot England, ger oss en
följd av händelser och situationer, som med lätt retuschering skulle kunna
illustrera även den kosmopolitiske nordmannens liv, äventyr och färder under
seklet. Här Vilhelms eget skepp på väg över Kanalen mot Hastings anno 1066.
De urgamla förbindelserna med våra grannländer i öster var
under vikingatiden särskilt livliga. Om detta bär rika jordfynd,
isländska källor och talrika runstenar ett otvetydigt vittnesbörd. I
många fall omtalas visserligen endast, att den, till vilkens minne
runinskriften blev ristad, har färdats eller dött i österled, men det
är långt ifrån ovanligt, att ett bestämt land nämnes. På en
numera försvunnen runsten från Söderby-Karls socken i Roslagen
omtalas sålunda, att »Björn och Igulfrid reste stenen efter Otrygg, sin
son. Han blev dräpt i Finland.» Denna runinskrift är den hittills
äldsta svenska källa, där namnet Finland förekommer; det är ju i
och för sig helt naturligt att finna namnet på en sten i dessa
trakter, varifrån ett mycket stort antal österledsfärder måste ha utgått.
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
