- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1949. Tiohundratalet /
130

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runlejonet i Venedig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RUNLEJONET I VENEDIG

Något av åren 1797—99 upptäckte en svensk diplomat i Italien vid
ett besök i Venedig att ett av de fyra marmorlejon, som tronade
framför Arsenalen — venetianarnas rustkammare — bar en delvis
utplånad men delvis fullt tydlig inskrift huggen i runor. På det
postament, där det runristade lejonet vilade, återfanns också en
latinsk inskrift, enligt vilken de fyra lejonen av venetianarna
hemförts från Pireus år 1687 efter deras segerrika härtåg mot turkarna
i Grekland.

Saken var onekligen uppseendeväckande, undersökningar
föranstaltades så småningom och under hela 1800-talet följde ett
livligt vetenskapligt spekulerande över den svårlösta textens innebörd
— de mest skiftande lösningar såg dagen — tills den frejdade
språkmannen Bråte efter ingående undersökningar år 1913 framlade en
fantasifull och om historisk beläsenhet vittnande tolkning. Denna
går ut på att ristningen skulle ha utförts till åminnelse av Horse, en
uppländsk viking, som under sin tjänst som väring hos grekiske
kejsaren nedhöggs i strid »i härskarans mitt» och som eftermäle
fick de goda vitsorden, att han under sitt liv förfarit med klokhet
och vunnit guld på sin färd. Ristningen skulle vidare säga, att de
som högg och målade upp runorna var svear från Roden, Roslagen
i Uppland.

I vårt historiska medvetande — i den mån vi är utrustade med
sådant — har onekligen detta runristade lejon kommit att inta en
rätt framskjuten plats. Från Odhner via Grimberg fram till Frans
G. Bengtsson, som flätat en konstfull sonett med
nordiskt-veneti-anska motiv till lejonets ära, går en linje, som vi säkert följt lite var.
Lejonet har blivit en fantasifull symbol för vår vikingatids färder i
österled och från dess konstfullt ristade och runhuggna slingor

når storm och svärdslarm in från sjunkna riken
med Herses namn — en bonde god i Viken,
som vida for, vann guld och föll i strid.

130

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:11:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1949/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free