- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1949. Tiohundratalet /
170

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holger Arbman: Utsikt från Dalby. Resa genom skånskt tiohundratal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Holger Arbman

utländsk, till att börja med framför allt engelsk kultur fick
inflytande på den inhemska. Landet fick en klass av professionella
köpmän, som i städerna hade sina sammanslutningar.

Samtidigt kan vi av runstenarna och av andra skrivna källor se
att stormännen, de stora jordägarna, intog en betydande ställning.

Man kan i tankarna göra en vandring in till Lund från ett av
dessa storjordägareområden vid Gårdstånga. Runstenarna visar
att trakten var stormannabygd redan på tiohundratalet. I
dalgången flyter Lydde å eller Kävlingeån, som vi nu kallar den. Nu
är den reglerad och uppmuddrad, men för endast en generation
sedan var den bred och obunden, svämmade vår och höst över
markerna och bildade vidsträckta sjöar. På båda sidor om den
breda dalbottnen stiger åsen hög; mot söder i ett par
terrasslik-nande slänter över ett svagt böljande moränlandskap. Vägen
följer i dag sannolikt samma stråk som för 1000 år sedan, och då
som nu kunde vandraren se Kungsmarkens lummiga trädgrupper
till vänster. Då hade biskopsborgen ännu icke byggts ute på sin
udde, men sedan århundraden var marken uppodlad; än ser
man spår av de förhistoriska och de medeltida åkrarna över
betesmarkerna.

Vid eller nära vägen låg byar med små, oansenliga hus:
Getinge, Odarslöv och Östra Torn, namn som var gamla redan
på tiohundratalet. När vandraren nådde höjden, där en av
Skånes få stabbamöllor ännu maler säden, kunde han se staden på
avstånd. Vägen sluttar därefter nedåt mot Höje å, och på en
sandrygg mellan två vattendrag för den ned mot staden.

Här mötte vandraren först en sparsam bebyggelse längs den
nuvarande Sandgatan, och utanför staden åt väster låg S:t
Clemens stavkyrka. Något längre ned, förmodligen där Lundagårds
stora träd nu växer, låg en annan liten träkyrka. I en stor bukt
svängde den östra bäcken in mot vägen över nuvarande Krafts
torg vid domkyrkan. Från höger kom vägen från Kävlinge, där
Bredgatan nu går fram, och i en spetsig vinkel löpte vägarna
samman mot torget. I den trakten låg kungens mynthus och här
började den egentliga staden, kvarter efter kvarter, med
rätvinkliga eller vindlande gator, inklämd mellan de två bäckarna.
Husen låg icke så tätt hopträngda; staden var väl snarare en stor
by med gårdar och mellan dessa träkyrkorna, två vid torget,
andra på andra platser.

170

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:11:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1949/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free