Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Selling: Stormaktens huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Selling:
STORMAKTENS HUVUDSTAD
IM är holländaren Anthonis Goeteeris, deurwarder i Hollands höga
råd och medlem av en diplomatisk beskickning, en majdag 1616
sjövägen anlände till Stockholm, blev han förbluffad över den
egenartade stadsbild, som mötte honom. »Staden Stockholm tog sig vid
ankomsten alldeles grön ut, där den låg emot bergen, ty husen ha
alla avplattade tak täckta med björknäver och grönskande
grästorvor. — Över taken resa sig de mestadels helt vita skorstenarna,
något som på avstånd tar sig mycket egendomligt ut, så att man
icke rätt vet vad man skall tro om det.»
Goeteeris stannar i Stockholm över en månad men ägnar ett
mycket förstrött intresse åt själva staden. Han noterar att slottet är
vackert men gammalt. En av hans medresenärer kompletterar
skildringen med att tala om det vackra läget, de trånga och krokiga
gatorna och den präktiga hamnkajen, »där dagligen många fartyg
komma och gå». Vid en promenad utanför Stockholm passerar
herrar sändebud genom Söderport, »som är späckad med höga
herrars dödskallar uppträdda på störar», ett makabert vittnesbörd
om salig Karl IX:s bistra regemente.
Det är en liten medeltida stad, som möter resenären ännu vid
1600-talets början. Samma bild av det mellan berg och kullriga
skär belägna samhället, ängsligt sammanträngt på sin holme i
skydd av de befästa portarna och det mäktiga slottet, ger vår äldsta
stockholmsbild, den bekanta Vädersolstavlan från 1535. Den är med
sina höga vita skorstenar och »avplattade tak» en direkt illustration
till Goeteeris’ ord. De många torvtaken är något som tycks ha väckt
främlingarnas speciella undran. En politisk fånge, som på 1590-
Till vidstående bild:
Tummad, skrynklig och vikt är stadsingenjören Anders Torstenssons karta, som använts
vid den stora Norrmalmsregleringens begynnelse 1636. Det oregelbundna medeltida
gatunätet är markerat, och däröver ligger det nya, reguljära kvarterssystemet, utgående från
den kungliga »Rijdare bahnen». »Mönstre platz» är identisk med Hötorget och iStoore
konungzgatun» med Drottninggatan, som fått namn efter drottning Kristina. T. v. stutar
gatorna stumt mot Brunkebergsåsens sluttning. Cirklarna i gathörnen markerar, var
mätningsmännen skulle placera sina spiror.
5* STF 50.
43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
