Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Selling: Stormaktens huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gösta Selling
Konungens Högsta Domstol. I sin nyvita dräkt har det återuppstått
som en fågel Fenix och står som ett förnämt prov på Tessin d. ä:s
och Jean de la Vallées byggnadskonst.
Den italienska stilen fick sin lysande introduktion av Tessins
son, Nikodemus Tessin d. y. Under långa studieår i Södern lärde
han sig, att byggnadskonsten skall grundas på »det som är godkänt
av antiken och praktiserat i de ryktbaraste italienska arbetena,
men den skall icke störas av någon nyck från de ständiga
nyheterna». Själv handlade han efter sina ord, hänsynslöst vrakande vad
äldre tider och andra länder skapat.
Medan Tessin d. y. ännu vistades utomlands på 1670-talet,
hjälpte han fadern att ge den nya Riksbanken vid Järntorget en
romersk palatsfasad, sluten, tung och klassiskt värdig. Efter en
eldsvåda 1680 fullbordade han Södra Stadshuset, som fadern
påbörjat, och skapade där en mäktig gårdsanläggning med öppna
arkader efter romerskt mönster. Senare, vid sekelskiftet 1700,
byggde han sitt eget palats vid Slottsbacken. »Huset är litet, men
det är en arkitekturens pärla», skriver de la Mortray 1715. Den
klassiska fasaden, den vackra gårdsanläggningen och den elegant
inredda paradvåningen är alltjämt bevarade i ursprungligt skick
och bekräftar Strängnäsbiskopen Serenius’ ord 1772: Det är »av
samma rang i Vitruvisk byggnad, som de hus i Italien, dem man
betalar pengar för att bese».
Medan vattnen i 1600-talets Stockholm kransades av palats,
kröntes höjderna av kyrkobyggnader, vältaliga symboler för
prästerskapets ställning i den evangeliska trons stridsmakt. Man kan
förvåna sig över att de nya kyrkorna fick samma form som den
papistiska moderkyrkan i Rom, i all synnerhet som kupolkyrkan
knappast lämpar sig för vårt gudstjänstbruk. Men även på detta
område segrade den romerska klassicismen över den germanska
barocken. Den antikbitne Tessin d. y. ansåg till och med, att det
inte fanns en enda kyrkobyggnad av värde »uti alla de lutherska
städer, därest den sanna Religionen är».
I början av perioden ägnade man sig åt att fullfölja
kyrkobyggen, som startats tidigare. Jakobs kyrka byggdes färdig och
fick sin skulpterade sydportal på 1640-talet. Tyska kyrkan, vars
tillkomst motiverades av den stora inflyttningen från Tyskland,
blev under 1640-talet grundligt om- och tillbyggd av Makalös’
mästare Kristler och försågs även den med en rikt smyckad portal.
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
