Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl-Gustaf Hildebrand: Falukoppar och stormaktstid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’dienit,
Nils E. Äzelius foto
Det inre av en av de många små kopparhytlorna i Falun och dess
omgivningar. — Ur Ranies gruvkarta från 1684.
Därmed kan framställningen vända tillbaka till
kopparbergsbruket självt och dess verkan på olika bygder och förbindelseleder i
Sverige.
Koppar smältes inte bara i gruvans närhet utan också i hyttor ute
på bygden; de låg i klungor vid lämpliga vattendrag och på lagom
avstånd till bergsmansgårdarna. Vid sådana hyttställen kan man
alltjämt se slaggvarpen resa sig som egenartade bergsformationer;
norr om den blida och herrgårdspoetiska Hosjön står de som ett
stolt monument över den plats där Jesper Svedbergs far brukade
koppar och andra hade gjort det trehundra år före honom.
Kopparhanteringen gav ökad tyngd åt gammal bebyggelse eller
möjliggjorde en ny. Bergsmansgårdarna har ibland blivit till herrgårdar
och kopparbergsbruket har fått sin efterblomning i ett stycke
förfinad herrgårdskultur, sådan som den avlägsna trakten och de
trånga ägorna inte på egen hand skulle ha framkallat.
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
