Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åke Setterwall: Herresätenas århundrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herresätenas århundrade
Ty när århundradet passerade sin höjdpunkt var den rika
hösten inne. Skördarna hade mognat långsamt under ändlösa,
växlingsrika fälttåg och segslitna fredsförhandlingar. Nu stod den nya
stormakten beredd att bärga dem. Det skedde desto snabbare.
Om redan Axel Lillie på Lövstad nått en sådan grad av
självhävdelse, vad skulle inte då en man med Karl Gustav Wrangels
explosiva kraftnatur och väldiga resurser förmå? År 1654 började
arbetet på det nya Skokloster. Efter femton år stod den väldiga
byggnaden under tak, fyrlängad med åttkantiga hörntorn, fyra våningar
hög under de branta tak fallen, tillsammans omfattande en
byggnadsvolym på över 40 000 kubikmeter, eller mer än dubbelt så
mycket som De la Gardies Makalös. Något dylikt hade aldrig förr
skådats i Sverige. Det gamla Tre kronor i Stockholm var visserligen
större, men det hade växt fram genom århundradens tillbyggnader.
Wrangels slott däremot var en mans verk. Skokloster är allt för väl
känt för att här tarva en närmare beskrivning. Låt oss i stället med
några uppgifter ur Erik Andréns nyutkomna avhandling belysa hur
ett bygge av dessa jättedimensioner kom till.
Som den praktiske ekonom han var mitt i allt överdåd lät
Wrangel på förhand upprätta en detaljerad kostnadsberäkning.
Den slutade på 37 539 riksdaler. Då slottet stod färdigt hade upp
emot den dubbla summan förbrukats. Och samtidigt hade Wrangel
omfattande byggen i gång på andra håll: palatset på Riddarholmen,
Ekebyhov i Uppland, Gripenberg i Småland och de pommerska
godsen. Det har ofta och ibland med klädsam förtrytelse hävdats att
Wrangel använde sina »omätliga krigsbyten» för att finansiera
dessa företag. Breven och räkenskaperna talar ett annat språk.
Räntan av Wrangels svenska och finska donationsgods, nominellt
uppskattad till 6 000 riksdaler om året, utgjorde huvudposten på
inkomstsidan. Men här slog beräkningarna fel gång efter annan.
Det danska kriget påverkade menligt de halländska och
småländska gränsgodsens avkastning, och om grevskapet Salmis i Finland
skrev bokhållaren efter de ryska härjningarna att det var »alldeles
ruinerat, så att E: Ex: i 7 års tid ej det ringaste därav njutit». Vilka
summor det rörde sig om, åtminstone efter målsägarens
beräkningar, visar skadeståndskravet på 190 000 riksdaler! Under
sådana omständigheter, och då lönen dessutom uteblev, fick Wrangel
beträda lånevägen, och under många år stod till och med det
grev-liga silvret pantsatt för den blygsamma summan av 3 500 riksdaler.
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
