Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Birger Steckzén: Med svärdet och plogen. 1600-talets militära Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med svärdet och plogen
des fönster och släpptes frisk luft in. Det var en
experimenterandets tid som aldrig tillförene. Kraftigast kom nydaningen till synes
på försvarsväsendets område. Med tanke på de tilltagande
utrikespolitiska spänningarna ville konungen ha erforderliga maktmedel
till förfogande. Sålunda infördes en modern regementsindelning,
som ännu lever kvar i våra landskapsregementen. I samband
därmed skapades en skicklig inhemsk officerskår och en god
officerstradition, två stora värdeposter som överlevat århundraden.
Taktiken gick i rörlighetens tecken och den tekniska utrustningen blev
högmodern.
Vapenanskaffningen ger en belysande bild av tidsförhållandena.
Tekniker inkallades från utlandet och den inhemska
vapenindustrin utbyggdes. Många misslyckade experiment gjordes och
åtskilliga äventyrare jagades ur landet men resultatet blev till slut
imponerande. En rad kanonbruk och gevärsfaktorier såg dagen och
deras kapacitet var högst aktningsvärd. Den moderna
maskinindustrin höll sitt intåg och vapensmederna var dess förnämsta
representanter. En betydelsefull roll i detta sammanhang spelade de
inkallade vallonerna men även svenskarna visade prov på sin
tekniska uppfinningsförmåga. I fråga om maskinell utrustning och
moderna gjutningsmetoder stod vapenfabrikerna på en hög nivå
och blev förebildande för den civila verkstadsindustrin.
Bland kanonbruken märktes Finspång, Gusum, Huseby, Julita,
Åker och Österby, bland gevärsfaktorierna Jäder, Jönköping,
Norrtälje, Söderhamn och Örebro. Kanonindustrin, som låg i privata
händer, bedrev en omfattande exporthandel, och för vissa perioder
under 1600-talet var Sverige den största exportören av kanoner i
Europa. Detta sammanhängde med att den svenska
vapenindustrin i kvalitetshänseende kunde slå ut konkurrenterna, som icke
kunde uppvisa motsvarigheten till det berömda svenska tackjärnet,
vilket i fråga om styrka och hållfasthet ej hade sin like. Förgäves
sökte de engelska vapenfabrikanterna hålla den svenska exporten
nere. De svenska kanonerna lät sig ej utestängas, de återfanns på
holländska, franska, tyska och engelska fartyg, både på
örlogsskepp och på kofferdister. Den internationella handeln befann sig
i stark utveckling men inget handelsfartyg vågade sig söder om
Engelska kanalen utan att vara ordentligt bestyckat till skydd mot
påpassliga kapare. Som exempel må anföras, att under perioden
1655—1662 tillverkades i Sverige omkring 11 000 kanoner, varav
8 800 exporterades. De stora vapenaffärerna lockade hit utländska
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
