Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C.-J. Anrick och O. Thaning: Adelig övning och annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C.-J. Anrick och O. Thaning
I. Swerigie.
Kommer altdärföre Swerigie, hwar under man och Götha Rijke will
hafwa förståndet, af oss först att beskrifwas, hwilket förmenas wara i
längden 300 och i bredden 120 tyska mijl; och består af följande
Landska-per: Uppland, Södermanland, Östgötland, Småland, Blekingen, Skåne,
Halland, Wästergötland, Daal, Wermeland, Nerkie, Westmanland,
Daal-karlia, Gestri]kland, Helsingland, Medelpad, Jemtland och
Ångermanland; tillika medh Uhmå, Luhlå, Pithå, Törnå och Kiemi Lappmarker.
Härtill höra ock Est, Lijf och Finland, hwilket sidsta består af 6
Landskapen Cajanien, Tawastland, Sawolax, Carelen, Finn- och Nyland.
De förnämsta Städer, som uti dessa Provincier finnes belägne, äro
Stockholm, Jönköping, Åbo, Dorpt (hwarest ock äro Kongl. Hofrätter,
föruthan det att i de tvänne senare, så wäl i Upsala och Lund, äro
Aca-demier,) Riga, Revel, Wijborg, Törnå, Gäfle, Fahlun, Wästerås, Örebro,
Stregnäs, Linköping, Norköping, Calmar, Malmö, Carlskrona, Göteborg,
Skara och Carlstad & c.
Så äro här ock åtskilliga stora Siöar och Floder, af hwilka man allenast
några, som på de geographska Taflorne gemeenligen pläga finnas, nämna
will: såsom Wener, Wetter, Mälaren, Hielmaren, Roxen, Stoorsjön,
Fryken, Siljan, Uhla Träsk, Jene och Peipis; och Floderna Motala, Stånga,
Vernemo, Clara, Dahl-Elfwen och Trollhätta.
En mer kortfattad beskrivning av fäderneslandet kan väl
knappast åstadkommas ens av Reader’s Digests tränade experter på
förträngt vetande. Låt oss hoppas att de adelige piltarne inte fann
det alltför svårt att inhämta dessa koncentrerade fakta om det
egna landet, och att de nutida läsarna, både förutvarande och
förnärvarande skolpojkar och flickor, inte heller går bet på
uppgiften att komma tillrätta med innehållet — låt vara att sjön »Jene»
åstadkommer en lätt, men berättigad förvirring.
Vill vi emellertid ur någon skolbok från 1600-talet söka litet
fylligare uppgifter om det svenska rikets omfattning och innehåll, kan
vi slå upp några sidor i en utförligare geografisk lärobok. Till
exempel Christophori Cellarii: Den gamla och den nya geografien.
Av de många upplagorna väljer vi den som trycktes i Jena år 1698,
men gör här och där jämförelser med 1687 års upplaga tryckt i
Cizæ.
Cellarii kompendium är summan av en utländsk lärds vetande.
Egentligen är hans geografi intet annat än en redogörelse för
ländernas indelning och en uppräkning av städer och befästa
platser — vad Sverige angår tydligen upprättad med stöd av ganska
ofullkomliga källor, vilket den uppmärksamme läsaren genast
konstaterar. Sverige börjar under detta århundrade av kända
skäl intressera kontinenten, och därför är Cellarii sverigebeskriv-
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
