- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1950. Sextonhundratalet /
338

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Collinder: Försök i fjällkanten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Per Collinder

En lapptrumma med
stjärnor, små
stråliga figurer, ungefär
som för blotta ögal.
Ur ett arbete under
tryckning av Ernst
Manker.

Lodjur, Björn, Drake, Oxe och Vädur. Men same-älgen väringen
älg längre hos grekerna, utan en drottning, en prins av gudaätt,
och en körkarl, och de var inte med i jakten.

De båda jakterna, samernas och medelhavsfolkens, hade säkert
ingenting att göra med varandra. De visar bara att stjärnbilderna
är bland våra äldsta ägodelar, de är uppfunna av jägarfolken. När
Nimrod gick på jakt i Babylon och Orion spårade björn och lejon
ännu längre bort, då gick Favtna med båge norrut under
polstjärnan, och han vandrar där ännu med Sarva, den stora älgen. Men
våra ljushyllta förfäder hade redan glömt bort sina gamla
jägar-gudar; Orion var för dem ingen jägare utan en spinnrock, och
Favtnas båge, grekernas Björn, hade hos oss blivit en Vagn. —
Samernas himmel bär föga spår av renskötseln, den är alltjämt
ett monument över deras äldsta sysselsättning, över världens första
manliga yrke; och över deras huvuden välver vinternatten den
arktiska jaktens uråldriga himmelsbilder.

Samefolket tycks inte ha använt stjärnorna mycket för att finna
vägen om natten; där hade de säkrare kännetecken i berg och
dalgångar, slät eller böljande mark, liksom beduinerna i
ökenterrängen. I Lappland vandrar stjärnorna horisonten runt och ger föga
ledning för väderstrecken, sol och måne likaså. Närmare ekvatorn
går himlakropparna mer lodrätt upp och ner, och det finns bevis
på att en förföljd rövare i nubiska öknen, försedd med en fårkropp
och ett fårskinn med vatten, vandrat omkring tusen kilometer med
ledning av stjärnorna.

Lapparna använde stjärnornas vandring runt polen i stället för
klocka; stjärnorna var det stora urets visare, och olika berg runt
horisonten var urtavlans siffror, liksom de var det för vår nordiska
medeltid och forntid och för den romerska och grekiska antikens
och för den gamla orientens folk. Troligen använde lapparna ock-

338

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:11:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1950/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free