- Project Runeberg -  Stora teatern i Göteborg 1893-1929 /
200

(1929) [MARC] Author: Axel Fromell - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spelåren 1893-1929

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

härbärget hade Ester Sahlin sin andra debut. Den »innebar
löften». Som. sista nyhet kom Max Halbes drama, Moder
Jorden, som förut i Sverige endast spelats i Stockholm.

Vasateaterns operettsällskap hade en fyra månaders sejour.
Inledningsprogrammet var den göteborgska premiären av Suppés
Donna Juanita. Övriga nyheter voro en fransk operett,
Gyck-larbandet — »ganska tarvligt cirkusskämt» —, vidare förra
vinterns stora Stockholmssuccés,
Johann Strauss’ Wienerblod
med en av de nya
publikgunstlingarna i den ena och en av
de äldre favoriterna i den andra
huvudrollen — Emma
Meiss-ner och Edla Hamberg — samt
ännu en Johann Strauss,
Grevinnan Pepi, vilken till på
köpet nu här på Storan upplevde
sin svenska premiär.
Däremellan hade man första gången på
Stora teatern presenterat en
modern engelsk operett. Den
hette Rymmerskan, och
recenserades ganska snävt som mer
eller mindre misslyckad varieté.
Därpå kom säsongens
evenemang, Charpentiers opera Louise, som på våren varit Ranfts stora
succés i huvudstaden. Hjalmar Meissner dirigerade, och regin var
Emil Lindens. Mathilda Keyser gjorde titelrollen, Gerda Grönberg,
nu med tillnamnet Rove — hon hade under sommaren gift sig i
Kristiania — modern, en ung man, Axel Nordqvist, son till Conrad
Nordqvist, gjorde Julien och Ernst Svedelius fadern — den senare
fullständigt dominerande. Som sista nyhet kom — om det må
tillåtas att säga så — nyårsrevyn, Den stora fonden av Kul.
Kritiken tyckte visserligen, att Kuls opus ingalunda hade
någon större fond av humor, men självfallet dög det
ändå med sådana artister, man hade till hands för
tolkningen. Som årets lever de rideau före revyn gavs också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:12:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stgbg/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free