Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spelåren 1893-1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berg »lät Fröberg locka sig att bjuda publiken på ett puerilt
alster» av Göteborgsförfattaren John Hertz, vars skådespel Lik
i lasten tidigare haft sin urpremiär här i vår stad och vilken för
övrigt nu var särskilt en vogue för sina pigga korrespondenser
till D. N. från utlandets centra.
Det nya skådespelet, som hette Spindlar, blev emellertid
ihjälslaget av kritiken. Sedan försökte Fröberg med ett engelskt
skådespel, i översättningen kallat Pysen, men även det tycks ha
varit litet — barnsligt, ty Fröberg körde snart med repriser, till
dess August Lindberg kom ned och spelade Johan Ulfstierna.
Detta är sista gången, August Lindberg framträder från Stora
teaterns scen. Einar Fröberg har under denna säsongen också
äran av att ha introducerat idén med entimmasföreställningar på
Stora teatern. Den första entimmasföreställningen gick av
stapeln den 15 maj.
Ett par dagar i maj gästade teater Allan Ryding Storan med
en nyhet, de Flers’ och de Caillavets Pappa med Hilda Borgström
och Gustaf Fredrikson som gäster.
* *
Talma och Napoleon och -— fribiljetterna.
Bland de mer intressanta sakerna under spelåret var en liten
enaktare, kallad Talmas slut. Den har till författare numera
regeringsrådet Armin Friedmann i Wien i kompanjonskap med
författaren Alfred Polgar och hette ursprungligen Talmas Tod, fast
de tyska scenerna vanligen kallade den Talmas Ende. Verket
trycktes 1912 och fick genast stor spridning överallt i Tyskland och
Österrike. Och att det intet dåligt gods var, kan man nog förstå,
då Alexander Moissi intresserade sig för det och spelade Talma.
Det kom för resten också över till England, där det bland annat
hade god framgång i London. Stycket handlar, som namnet
antyder, om den berömde iranske skådespelaren Talma, vilket
ger oss anledning att berätta en liten historia. Den handlar inte
bara om den store Talma utan också om en annan än större
samtida storhet, Napoleon. Det är nämligen så, att den store Napo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
