Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spelåren 1893-1929
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den sköna Helena
hade det har spelåret en ny vår, främst tack vare Karl Kinchs
Menelaus. Det var väl en hel del »tillägg» i hans tolkning, som
kanske varken Menelaus eller Offenbach och hans kumpaner
hade tänkt sig —- men det gick bra, och då är ju allt bra.
Vi kanske i detta sammanhang få berätta om andra
till-lägg i Den sköna Helena. Det var när Mille Strömberg en gång
i tiden gjorde Menelaus, och
han var berömd, eller kanske
beryktad, för att vid alla
möjliga och omöjliga tillfällen
hålla sig åtskilligt vid sidan om
rollen. Axel Hultman var
samtidigt en av Ajaxama, och fick
också han en dag lust att
briljera med textförbättring. I
så’nt syfte räckte han
kungen-gemålen en kaka choklad och
sporde belevat:
— Behagas kanske en bit
choklad ?
— Tack, sa Mille-Menelaus,
eftersom det är Hultmans —
jag äter ingen annan . ..
Ajax vart mållös, berättas det.
Så där fortsatte emellertid de båda, så slutligen tröttnade
direktionen och förbjöd alla tillägg och stadgade höga böter vid
förbudets överträdande.
Men Mille hämnades. När Paris’ farkost nalkades Nauplias
fashionabla havsbad, så rusade han fram mot stranden och
ropade:
— Inga tillägg! Inga tillägg här! Det är förbjudet vid
vite!...
MILLE STRÖMBERG
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
