Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
af Åbo stad medelmarkegångsvärdet för 25 tunnor spannmål, j
3:o af kronan i kontant omkring 530 mark samt 4:to
inkomsterna af Pargas ock Nerpes pastorater eller omkring
20,500 omk. Dessutom disponerar erkebiskopen en
embets-gård i Åbo, Korois prebendehemman i S:t Marie socken, samt
särskilda ängar i Pöytis ock Piikkis socknar. Biskopan i
Borgå uppbär i lön af kronan medelmarkegångspriset för 750
tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn samt i
hushy-remedel 1,200 mark. Dessutom disponerar han öfver
Ströms-berg’s nära Borgå stad belägna hemman. Biskopen’s i
Kuopio årliga aflöning är 625 tunnor spannmål, hälften råg och
hälften korn, som utbetalas efter medelmarkegången, samt i
ersättning för boställe och hyresmedel 3,200 mark kontant.
Domkapitlens assessorer åtnjuta inkomsterna af sina
pre-stalägenheter samt dertill af kronan 3,000 mk enhvar.
Sekreteraren^ i Åbo erkestift aflöning är 4,000 omark, samt i
de begge andra stiften 3,500 mark. Notarien" i Åbo har 1,800
mk och de i Borgå och Kuopio enhvar 1,600 mk (K.
Förordn. d. 12 Maj 1870).
Grunderna för prestaflöningen i församlingarne härleda
sig från Kristendomens införande i landet. Tillika med
kristendomen påbjöds erläggandet af tionde till kyrkan. Af detta
tionde uppbar biskopen en tredjedel, domkyrkan en annan
tredjedel och sockenpresten återstående tredjedelen. Yid
reformationens införande indrog Gustaf I, tillföljd af
riksdagsbesluten i Wadstena och Stockholm 1526 samt Westerås
recess 1527, till kronan förstnämnde tvåtredjedelar, men tillät
kyrkoherdarne fortfarande åtnjuta den dem tillfallande
tredjedelen eller tertialen. Denna erlades ursprungligen efter årets
växt "i skaftet’11, men blef sedermera i de flesta trakter fixerad
till ett visst belopp så att den icke mera berodde af
löntagar-nes och de betalandes öfverenskommelse. Undantag härifrån
bilda endast Österbotten och Åland, hvarest tillföljd af
kongliga förordningarne den 18 Januari 1743 och 19 Februari
1776 kyrkoherdarne bibehållits vid den gamla rättigheten att
uppbära tertialen i skaftet, och följaktligen ha laga anspråk
på icke mindre än hvar trettionde tunna af årets skörd i dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
