Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 150 —
mk, de sistnämnda åtnjutande dessutom fri bostad eller
hushyresmedel; tullfiskalerna i Sordavala, Kexholm, Pöllö
och Sortanlaks mellan 2,600 och 2,200 mk, de tvänne
sistnämnda dessutom fri bostad, samt tullinspektören för
gränsbevakningen mot Ryssland 8,000 mk. Alla dessa
tjenstemän, undantagande öfveruppsyningsmännen å
kustbevakningsångfartygen, åtnjuta ålderstillägg efter 5 och 10 års
tjenst.
e. Kartasigillata-kontoret.
(Helsingfors).
Stämpelafgiften eller skyldigheten att i föreskrifna fall
använda stämpladt papper infördes i Sverige och Finland
år 1660, men upphäfdes redan år 1664. År 1686
beviljades den for andra gången och har sedan dess fortfarit.
Den nu gällande förordningen angående
stämpelpappersafgiften i storfurstendömet Finland är utfärdad d. 20
December 1888 och finnes såsom bilaga intagen i statskalendern.
Kartasigillatakontoret, hvars instruktion är af d. 19 Maj 1816
och hvilket har att ombesörja och öfvervaka under
finans-expeditionens inseende förfärdigandet af stämpladt papper,
stämpelmärken och postverkets frankotecken, äfvensom stämplingen
af de i landet förfärdigade spelkort, utgöres af en
kamrerare och cn kassör, hvilka efter kungjord ansökningstid
tillsättas af senatens ekonomie-departement. Kamreraren
och kassören åligger att föra räkning och dagböcker öfver
det stämplade pappret, afsända remisser deraf på
guvernö-rernes reqvisitioner, afgifva redovisning deröfver m. m.
Inkomsterna af kartasigillata ha utgjort:
År 1870 420,203 mk.
„ 1875 588,843 „
„ 1880 809,080 ,,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
