Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbi hotellet och fram genom en synnerligt smal, men lifligt
trafikerad gata, Beridarebansgatan, förbi det på en stor, duktig
tomt liggande Centralinstitutet med dess stora gymnastiksalar,
Lings skapelse.
Gå vi gatan framåt vidare, ha vi midt för näsan, som det
heter, Tekniska skolans hus, f. d. slöjdskolan kallad. Det upptar,
som bekant torde vara, en massa rit- och slöjdsalar. Bakom
detta hus ligger Hötorget med dess Saluhall, den största
förvisso i Sverige, upptagande i sig en hel liten butikstad med
för hvarje butik särskildt inredda källare med vatten- och
gasledningar.
Meningen med promenaden har varit atl komma till den
förut omnämda Tunneln och efter att ha följt Hötorgets högra
trottoar in på Olofsgatan, stå vi efter ett par minuter vid sjelfva
Tunnelmynningen (ill. 5), en synnerligt tilltalande entré med höga
jättetrappor, hvilka, inom parentes sagdt, leda upp till Johannes
plan med Johannes kyrka och Brandstationens hus.
Vi bespara oss dock den besvärliga vandringen i trapporna
och lemna vår tribut af två öre person, gå genom jernkorset och
befinna oss i den särdeles, hvad temperaturen beträffar,
behagliga undergången. Tunneln är i öfrigt svart och grå och från
dess i hästskoform
byggda murar
rinner vattnet i
riktiga små rännilar
ned på den
asfalts-belagda marken.
Från taket lysa
några
Auerlam-por hvilka
förgäf-ves söka täfla med
det från motsatta
ändan af tunneln
skarpt
inträngande solljuset.
Ändtligen
äro vi ute i det
härliga dagsljuset
och stå efter några
steg midt framför
den prunkande
Humlegården (ill.
14). Här möta
våra blickar först
Kungl. biblioteket,
som med sin
kolossala storlek så att säga beherskar den vackra parken. Till
biblioteket ega alla fritt tillträde, och det är ganska egendomligt
att gå dit in. Man har då först att skrifva sitt namn i en
framlagd bok, innan man får gå in i den stora bibliotekssalen.
Inkommen dit,
frapperas man
genast af den
graflika
tystnad som råder
derinne, trots
att hvarje
pul-pet i den stora,
af höga
bokhyllor och ett
galleri högst
upp omgifna
salen är
upptagen af ifrigt
studerande folk. Det är både
damer och herrar derinne,
tillhörande vetenskapen och
tidningsverlden, men äfven
en och annan »obskur» går
dit in för sitt nöje och för
att få läsa den eller den
boken »för dagen». Man bar
nem ligen endast att skrifva
den önskade bokens titel och
författarens namn på en
papperslapp och en vaktmästare
kommer fram till en med
det begärda. Man kan då
lugnt sitta der från 10 till
3 för att börja på nytt
mellan 5—7 på e. m.
Bakom biblioteket ha
vi Carl von Linnés
imponerande staty, rikt omgifven af llorans mest sällsynta barn — en
vacker gärd af aktning för »blomsterkonungen». I hörnet mot
Karlavägen ha vi
Scheeles staty och
tvärs öfver
parken, i hörnet mot
Engelbrektsplan,
Hasselbergs så
omskrifna grupp,
»Farfadern». I
allt kan
Humlegården anses
såsom vår vackraste
park. Man skulle
kunna säga, att
den prydes af en
hel
trädgårdsskola af såväl
inhemska som tropiska
växter, och med
dess rörliga talla
af lekande barn,
erbjuder den oss
den mest
behagliga plats för en
stunds hvila. —
Rundt omkring
denna park har det förnäma Stockholm slagit sig ned. Mot öster
ha vi den ståtliga Sturegatan (ill. 8) med dess eleganta publik
i sorglös promenad, mot norr ha vi den ännu delvis täcka
Villastaden, jag säger delvis, ty äfven här har den moderna
byggnadsverksamheten varit framme med sina femvåningskaserner
och grusat hoppet om en verklig villastad. Midt för Floragatan,
alltså rakt bakom biblioteket uppe i den s. k. Lilljansskogen,
ligger den mycket omskrifna Idrottsparken, noblessens
älsklings-tillhåll och enda egentliga lawntennisplats, Stockholm har.
Vackrast ter sig dock denna park under vintertiden, de s. k.
illumi-nationsqvällarne, då elektriskt ljus och tusentals kulörta lyktor
kasta ett magiskt skimmer öfver den skridskoåkande ungdomen,
som här, på f. d. velocipedbanan, har en utmärkt och lör all
fara skyddad skridskobana.
Vi lemna, jag är öfvertygad derom, med saknad den vackra
Humlegården och gå Sturegatan utför till Stureplanen. Här möter
oss den storstadsmessiga, breda och präktiga Birger Jarlsgatan,
framtidsavenyn. Det är inte tu tal om, att nar denna gata blir
17. GRAND HOTELL OCH NATIONALMUSEUM.
GRAND HOTEL ET LE MUSEE NATIONAL. GRAND HOTEL UND DAS NATIONAL MUSEUM.
GRAND HOTEL AND THE NATIONAL MUSEUM.
18. SÖDERMALM.
FAUBOURG DE SÖDERMALM. VORSTADT SÖDERMALM.
SUBURB OF SÖDERMALM.
16. TELEFONTORNET.
LE TOUR DES TELEPHONES. TELEFONEN
THURM. THE TELEPHON TOWER.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
