Praktverket. Jubileumsarbete för Stockholmsutställningen 1897 / 12-13 (1897) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

MÄLAREN FÅN STORKYRKOTORNET. LE LAC DE MÆLAR, VUE PRISE DXE L’ÉGLISE DE STORKYRKAN. MÄLAR SEE, AUSSICHT VON STORKIRCHE. MÆLAR LAKE, VIEW FROM STOR CHURCH.

ett par tiotal af år sedan. Vi gå in i den på nedre botten
inrymda egyptiska samlingen, der vi utom oersättligt dyrbara
smycken och konstminnen från forntiden, finna ett par mumier
af synnerligt värde. Derjemte ba vi det historiska muséet,
hvilket skall vara ett af de aldra förnämsta, innehållande minnen
från sten-, brons- och jernåldern jemte det så kallade
myntkabinettet.

Följa vi så en af de breda marmortrapporna, ha vi en af
museets aldra viktigaste samlingar, Skulptur samling en, att egna
vår uppmärksamhet åt. Vi taga då af åt venster och gå igenom
ett par salar, hvilka innehålla en utsökt samling af porsliner,
bland hvilken det finnes många pjeser af rent oskattbart värde.

Så stå vi inför en mängd gip saft ryck af friser och statyer
från äldsta tider, de der gifva en trogen bild af forntida,
oefterhärmlig bildhuggarekonst. Bland dem
räkna vi främst det s. k.
Sebaldusmonu-mentet, ett midt på golfvet stående
konstverk, en kopia af det berömda
monumentet i S:t Sebalduskyrkan i Nurnberg,
vidare en kopia af den berömda
Laokoon-gruppen m. fl. berömda konstverk. Gå vi
genom de ljusa, höga skulptursalarne med
deras många härliga verk i marmor, för
många för att här ens i urval kunna
uppräknas, stå vi i möbelsamlingen,
upptagande konstnärliga rumsinredningar från
våra berömda slott, jämte en stor del
skänkta möbler, som ge en inblick om
huru högt möbelsnickeriet stod förr,
jäm-fördt med vår tids maskinsnickeri.

I denna sista afdelning af muséet var
förr den s. k. lifrustkammaren (ill. 29)
inrymd, upptagande en storartad samling
rustningar och vapen från 1500- och
1600-talet, de flesta sådana som tillhört kungliga
personer. Der förvaras äfven, briljant
uppstoppad, den häst som bar Gustaf If Adolf

i slaget vid Lutzen. Denna samling jemte den s. k.
klädkammaren, hvilken i stora, duktiga glasskåp eger kungliga drägter,
bland andra den drägt Gustaf III bar på den sorgligt bekanta
operamaskeraden, då han föll för mördarehand, är nu i Kungl.
slottets förra biblioteksrum och visas afgiftsfritt på dagar
resehandböckerna angifva.

Våningen ofvan skulptursamlingen innehåller enbart
målningar och bland dem utsökta sådana af forntida mästare. Men
äfven af nu lefvande konstnärer finnes der en vald samling,
hvilken ger ett högt vittnesbörd om våra artisters stora
konst-närsskap.

Men muséet står ej till att lära rätt uppskatta på endast
ett besök. Nej, man kan gå genom de stora salarne tiotals gånger,
och man skall för hvarje gång finna något nytt och sevärdt,

hvilket man förut ej aktgifvit på och fått
tillfälle att beundra. Stora digra
kataloger, som säljas vid ingången till billiga
pris, häntyda på en rikedom af
konstsaker, som kan komma en vanlig dödlig
att falla i djup beundran öfver livad det
lilla fattiga Sverige i alla fall har att visa
en äfven bortskämd utländing.

Stolta kunna vi lemna vårt
Nationalmuseum, och medvetna om dess värde
kunna vi uppmana andra att besöka det.

Öfver Skeppsholmsbron gå vi i den
ljumma sommarqvällen öfver till
Skeppsholmen, stockholmarnes älsklingsholme.

Hit promenera de nemligen qväll ut
och qväll in, ty här kunna de, sittande
på en soffa, glömma det hvardagliga vid
anblicken af den undersköna tafla
solnedgången skänker.

Alla soffor äro naturligtvis upptagna
både här och på den bredvid liggande
lilla Kastellholmen, hvarför vi efter att ha
kastat en blick på det pittoreska ka-
stellet der uppe på holmens krön, återvända och göra en liten
omväg förbi ilottans båda kaserner, förbi Sjökrigsskolans vackra
bus och det der utanför stående Vegaminnet, en stor granitsten,
rest till minne af upptäckten af »Nordostpassagen». Vidare förbi
de fula boställshusen och det andra minnesmärket på holmen,
en jättesten, helgad minnet af slaget vid Svensksund, och så stå
vi vid färjornas tilläggsplats naturligtvis för att begifva oss öfver
till Djurgården.

Det är en kort resa, men tilltalande vacker, på den lugna
viken.

Vi landstiga vid Allmänna gränden och gå mellan
utställ-ningsstaketen fram till den midt för oss liggande Hasselbacken (ill.
33). Att detta etablissement är så eftersökt af främlingarne som det
är, förvånar nog ingen. Det har för det första ett rent af
slotts-liknande läge på en hög, grönskande kulle,
för det andra eger det en stor, med flera
konstverk smyckad park, upptagande bland
annat Nyströms mästerliga Bellmansstaty
(ill. 34), rest tätt invid den namnkunniga
»Bellmanseken», under hvilken skalden
säges så ofta låtit sitt snille flöda inför en
beundrande kamratkrets. För det tredje
har etablissementet det förnämsta köket
i Stockholm, och det är nog det, som mest
fallit främlingarne på läppen.

Bredvid Hasselbacken på den s. k.

Djurgårdsslätten har det verkligt
stockholmska folklifvet sin särskilda
tummelplats; här uppträda lindansare och
knif-kastare, »Kasper» och andra sevärdheter
i brokigt virrvarr, och taflan är
synnerligt liflig en helgdagseftermiddag. Så ha
vi Arenateatern, en från en bra cirkus till
en dålig teaterlokal förändrad byggnad,
vidare det lilla enkla Alhambra, med sin
in på gården liggande varietésalong och
bredvid det Stockholms Tivoli.

32. MOLINS FONTÄN. LA FONTAINE DE MOLIN. SPRINGBRUNNEN VON MOLIN. THE MOLIN FOUNTAIN.

Tivoliet, som för endast en cirka 20 år sedan var omöjligt
för en hygglig publik att besöka, har nu så småningom höjt sig
till en af Stockholms vackraste platser. Allt är nu der putsadt
och väl underhållet och anläggningar, sådana som björngrottorna
och den vackra öfre terassen, ha säkerligen slukat stora summor.

Det bjuder särskildt från denna öfre terass på en storartad
utsigt öfver Stockholm och är synnerligt värdt att
rekommendera till besök.

Till venster, när man kommer in från slätten, ligger den
stora, dyrbara Kristallsalongen, byggd till varietésalong, och har
äfven i år varieté, men dock ej som förr. Det hänsynslösa
nykterhetsifrandet, som klafbinder allt och alla, har här lagt sin
tunga hand på gamla bruk och förbjudit all servering. Gjort
Stockholm, en liufvudstad, löjlig i all verldens ög"bn, ty löjligt

är väl det, att man inte på ett
varietéetablissement kan få ens ett glas
vattenledningsvatten.

Hårda domar äro också uttalade, och
framtiden får utvisa om ej de fanatiska
nykterhetsifrarne med den der vansinniga
ukasen bundit ett mycket omildt ris åt
sin egen rygg.

Men glömmom småsinnet och
bigot-teriet och låtom oss ge oss ut bland de
lummiga träden i den härliga
Djurgårds-nejden och lyssna till den mer och mer
bortdöende fogelsången i den serla aftonen.

Den är guddomligt vacker, denna
Djurgårdspark, och det lilla täcka
Eell-mansro och den der invid liggande
Bell-mansbysten, kring hvilken hvarje
Belhnans-dag skaldens egna ord ljuda i underbar
harmoni från hundratals strupar, ger
fantasien former af riddarborg och
bar-dasång.

Längre bort ha vi det täcka
lustslottet Rosendal, ett blommornas paradis,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>