- Project Runeberg -  Praktverket. Jubileumsarbete för Stockholmsutställningen 1897 /
19

(1897) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



GUSTAF, SVERIGES KRONPRINS.

GUSTAVE, PRINCE ROYAL DE SUEDE. GUSTAV, KRONPRINZ VON SCHWEDEN.

GUSTAVUS, CROWNPRINCE OF SWEDEN,







PRINS EUGEN

PRINCE EUGEN. PRINZ EUGEN. PRINCE EUGEN

prias £ugen såsom konstnär.

i Konstkritiker hafva med loford uttalat sig om prins Eugens arbeten.
Det fins hos hans taflor — yttrar K. Wåhlin om prinsens debut vid den
utställning, som konstnärskonsortiet arrangerade i Stockholm i början af
1891 — »en omedelbar, genomgripande, på en gång blyg och eldig känsla
för naturen, det fins något af den förmåga att lösgöra naturens hemligheter
i konstverket, som är kännetecknet på en sann och ädel konst, och det
fins ett herravälde öfver färgklaviaturen, som än kan framkalla lyriskt
melodiska effekter sådana som Månuppgång, eller bjärta kontrastverkningar,
såsom i interiören med den nedfällda röda rullgardinen, och än löpa
igenom ett godt stycke af prismats skala, såsom i Morgonstämning med dess
långsyn utöfver ett svall af ametist- och opalfärgade fjälltoppar.»

Om de fyra taflor, hvilka prins Eugen utställt vid expositionen i
Göteborg 1891, skref K. Warburg i en revy af utställningen: »Prins Eugen
är tj’dligen icke blott en talangfull konstnärsadept utan också och framför
allt en allvarlig arbetare på detta område, en man, för hvilken konsten
blifvit en lifsuppgift. Men om de arbeten, han här exponerat, äro tekniskt
väl utförda, så tala de tillika om ett känsligt sinne för naturen och om
den ilärdlöshet i dess återgifvande, som utgör en så viktig egenskap för en
landskapskonstnär. I Vårafton är ett fagert vårlandskap, en tjärn med
hvitsippor i förgrunden, gifvet med säkert perspektiv. Morgon i Valdres ger
en mera dyster natur med dess genuina stämning; i den stora pastellen
Sommardag möta vi åter en ljusare, kanske något för ljus landskapsbild,
men vackrast, varmast är den fint stämda Månuppgång i Valdres, som är
ett särdeles tilltalande stycke.»

En annan erkänd konstkritiker — G. Nordensvan — framhåller, att
den egenskap, som mest karakteriserar prins Eugens konstnärslynne, är
själf-ständigheten. Han är sig sjelf i sin konst, och han vet, hvad han vill.
»Han hör till de målare, som göra sina studier så att säga färdiga i
huf-vudet, innan de sätta penseln på duken . . . Det är något betänksamt men
också behärskadt i prins Eugens konst, utslag af en fint danad intelligens
och på samma gång af ett ungdomsfriskt lynne . . . Den största orätt, man
kunde göra honom, vore att inför något af hans arbeten nämna ordet
dilet-t an t is m.»

Utom ofvan nämnda taflor har prins Eugen målat: Insjön, motiv
från Södermanland (skänkt till Nationalgalleriet i Kristiania, reproducerad
i Jul 1892), Björklandskap, Där skogen ljusnar, Templet, Höstdag, Skogen,
En junidag, En sista solglimt, Moln, Elegie m. fl. landskapsmotiv från olika
delar af Sverige och Norge. Hans taflor hafva äfven varit exponerade vid
utställningarna i Munchen 1892, Chicago 1893, Stockholm 1894, Malmö och
Berlin 1896.»

(Ur »Ätten Bernadotte», af Joh:s Almén.)

kronprinsens helsningstal till
deltagarne i j\fordiska musikjesten.

(På en utfärd till Saltsjöbaden.)

»Mina damer och herrar!

Såsom ordförande i generalkomitén önskar jag
eder alla, utöfvare af den ädla tonkonsten, af hjärtat
välkomna till denna andra nordiska musikfest under
uttalande af vår varma tacksamhet och glädje öfver,
att alla så villigt hörsammat vår inbjudan att infinna
sig här och deltaga i densamma.

Jag behöfver icke säga eder, att vi mottaga eder
alla med öppna armar, ty jag tror, att I redan
kännen detta, och jag hoppas, att I under dessa dagar
ännu mera skolen komma till den öfvertvgelsen, att
detta icke är ett tomt ord, utan att det verkligen
är framsprunget ur våra för vår gemensamma sak
varmt klappande hjärtan.

Vi som älska all ädel musik, vi veta också, att
tonens makt är stor, ja långt större än den oinvigde
anar, ty musiken, rätt uppskattad, tjusar och
smeker icke allenast vårt öra, men dess härliga toner
tala omedelbart till och tränga ned i djupet af våra
hjärtan, der de adla vårt sinne och rena våra
tankar. Så känner och uppfattar åtminstone jag
musikens stora betydelse för menniskan, och jag tror,
att hvarje sann vän af tonkonsten skall gifva mig
rätt häruti. Denna osynliga kedja af toner och
harmonier är det starka vänskaps- och kärleksband, som
förenar oss alla och som i dessa dagar fått ett
synligt uttryck i den stora och utvalda samling af
musikens utöfvare, som nu äro här församlade från de
tre skandinaviska länderna.

Måtte den nu stundande andra nordiska
musikfesten blifva värdig sin föregångare, och måtte den
för alla deri deltagande kvarlemna endast ljusa och
angenäma minnen! Jag tackar eder alla, söner och
döttrar af Danmark, Norge och Sverige, med detta
uttrop:

Väl mött till dessa musikaliska högtidsstunder!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:21:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sthlm97pr/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free