- Project Runeberg -  Stockholm under medeltiden och Vasatiden /
19

(1897) [MARC] Author: Hans Hildebrand, Fredrik Lilljekvist, Gustaf Henrik Vilhelm Upmark, Fredrik Ulrik Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Torg, gator och gränder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Gränderna i det äldsta Stockholm voro få, och de, som
funnos, voro helt korta. Vi måste betänka, att stadsområdet
var omgifvet af murar och att hvarje bit af detta område var
en dyrbar tomtplats, man drog därför in på trafiklederna.
Stadsmuren var här och där försedd med portar, till hvilka
ledde kortare gränder, utanför porten fortsatta af brinkar,
så kallade till följd af deras branta sluttning. Sådana funnos
flera. Vi skola få se, att vid hvarje af portarna i stadsmuren
finnes en sådan brink. Den första porten efter Norreport var
belägen vid Storkyrkan (S:t Nikolai) och den närmaste gatubiten
där utanför kallades också S:t Niklas brink. Genom regleringar
samt ombyggning af muren har så väl denna som andra brinkar
i stadens västra del förlorat sin ursprungliga karakter och voro
sannolikt ganska tidigt endast vanliga raka sluttningar i motsats
till dem på östra sidan, hvilka ännu i dag bibehållit sin delning.
På Stortorget stod kåken (skampålen) och i samma hörn (det
sydvästra) var en port, som förmedlade trafiken med den
utanför varande brinken, hvars namn ännu finnes bevaradt i
namnet Kåkbrinken.

Ett godt stycke härifrån låg den s. k. Skomakareporten;
brinken där utanför kallades tidigt Skomakarebrinken samt senare
Vattubrinken, hvilket namn så småningom ändrades till det
nuvarande Tyska brinken. Ar 1567 3/11 upplåter Tomas
bysseskyttare ett stenhus vid »Skomakaregatan i hörnet af
Vattubrinken». Ett skäl för att Vattubrinken verkligen är
densamma som våra dagars Tyska brink måste anföras, ur
ett visserligen mycket senare, men icke desto mindre ganska
talande intyg. I ett fastebref från 1600-talet säges nämligen
rådmannen i Mariefred And. Ersson Hammarberg hafva
upplåtit till guldsmeden Arvid N:son Falck ett stenhus vid »Tyska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:28:38 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sthlmmedel/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free